Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
46
§ 20. Allmänna grundsatser.
Anm. Det är redan, för flera fall, anmärkt, att lagen
medgifver en viss valfrihet i afseende på forum (forum optionis); vi
vilja fördenskull endast här ytterligare tillägga, att, när en
innehafvare af en bankassignation föranlätes att lagsöka en assignant
hos domaren, har han rätt att välja hvilken domstol, som faller
honom lägligast, K. F. d. 10 Dec. 1741.
Andra Underafdelningen: Prosessen i de särskilda
Instanserna.
I. Processen i första Instans.
§ 20. Allmänna grundsatser.
Om ock inom den allmänna processen den s. k.
förhandlingsmaximen icke är i alla afseenden strängt genomförd, är den
dock i så väsentlig grad rådande, att man kan säga, att den
ligger till grund för processen i civilmål. Detta skall närmare
visa sig vid framställningen af de särskilda processmomenten.
Här vilja vi endast i största allmänhet erinra om, att först på
parts begäran domaren träder i verksamhet; att parterna sjelfva
hafva att framlägga allt hvad de vilja hafva af domaren påaktadt
vid sakens afgörande, påståenden, bevis, försvar m. m. Domaren
har icke att bidraga till framskaffande af det material, pä hvilket
domen slutligen skall grundas o. s. v. Att domaren kan ställa
frågor på vederbörande för att vinna upplysning, hvari tvisten
egentligen består, för utrönande huruvida uppgifna förhållanden
medgifvas eller bestridas, är visserligen sant, men om en part
icke svarar på frågor, kan han icke tvingas dertill, icke heller
får det tagas såsom bevis mot honom, i allmänhet. Emellertid
finnas vissa bestämmelser, som icke fullt passa in med
förhandlingsmaximen. Så skall t. ex. domaren upplysa part om jäf mot
vittnen, R. B. 17: 13; eller efterfråga sådana. En författare1
1 Schrtvelins, s. 82—83.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
