Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
§ 2o. Allmänna grundsatser.
47
antager till och med, att domaren alltid är skyldig på egen hand
att efterforska, huruvida flera hafva i saken del, huruvida de
framträdande parterna äro behöriga att i saken tala m. m. Vi
tro dock icke att detta är fullt riktigt; det ligger icke i
förhandlingsmaximen i allmänhet och någon sådan skyldighet är honom
icke uttryckligen ålagd, men hans makt i den vägen är ganska stor.
Vidare kan anmärkas, att domaren eger en viss rätt att inkalla,
för vissa fall, till muntligt förhör en part, som skriftligt har
pläderat sin sak, R. B. 14: 6, eller, efter orden, förelägga en
hufvudman , som mött genom fullmäktig, personlig inställelse,
enligt hvad redan är anmärkt, R. B. i 5: 1; domaren kan förvissa fall
t. o. m. förelägga en part vid vite att «något fullgöra», R. B. 24: i
o. s. v. Att Parterna äro rådiga öfver processens föremål, säger
sig sjelft, äfvensom att detta icke får sträckas så långt, att de
icke skulle vara underkastade domarens makt att leda processen
och vaka öfver ordningen för processhandlingarne m. m.1
Parterna äro principielt lika ställda i processen med afseende
på rätt att yttra sig öfver motpartens andraganden, närvara vid
förhandling, bevisföring m. m. d. Någon eventualprincip i sträng
mening är icke rådande, jfr. § 23 a. Till och med när lagen bjuder
något ditåt, sker det understundom med sådan eftergift, att det ofta
blir helt och hållet kraftlöst. Så t. ex. föreskrifver R. B. 16: 5,
att alla invändningar skola i rättegångens början på en gång
företes, der det ske kan. Och böter stadgas för den, som
annorledes beter sig. Men om och när en invändning eller påstående
göres, medan processen ännu pågår, tages sådant med vid sakens
pröfning. Med den makt domaren eger att pröfva skälen för
uppskof sammanhänger hans makt att bevilja sådant sub poena
præclusi. R. B. 24: 1.
Processen är väsentligen skriftlig, men med modificationer
åt det muntliga systemet; detta beror för öfrigt naturligtvis på
hvad man vill förstå med skriftlig och muntlig process. Vill man
låta skilnaden endast bero på något så ytligt, som det, att
muntlig förhandling, muntliga andraganden äro tillåtna, oaktadt intet
far af domstolen begagnas som underlag för dom, som ej blifvit
inprotokolleradt, då är den svenska processen väsentligen munt-
1 Angående domarens makt i detta afseende, jfr. Annerstedt, Om domarens
processledande verksamhet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
