Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I06 § 39- Om sakens öfverlemnande till dorn och omröstning till dorn.
rörande rättegången, ehvad parter da vägrat svara i saken, eller
gjort någon annan invändning, som i R. R. 16 k. sagdt är,
fàr han icke fördenskull draga sig undan att yttra sig öfver
hufvudsaken, R. B. 23: 5.
4. Omröstningen skall ske «vid samma tillfälle», d. v. s.
när Rätten är samlad, K. Fkl. d. 7 Jan. 1830.
5. Vill någon, sedan ordentligen till slut är omröstadt, sin
mening ändra, eller förklara, innan dom är afsagd; det må ej
vägras, när han goda skäl och orsaker dertill företer, R. B. 23:6.
Vid omröstningen afgör enkel pluralitet saken, om endast
två meningar hafva yppats; och om rösterna äro lika delade
mellan båda meningarna, har «den främste i Rätten v den afgörande
rösten, R. B. 23: 3. Äro rösterna delade mellan flera (än två)
meningar, skall i civilmål det stånda vid de flestas mening, som
pà en grund sig stödja, ändå att flera meningar äro, som af
olika grund komma, ibm. § 4. Enär lagstiftaren sjelf afgjort
den omtvistade frågan, huruvida omröstningens grunder böra
blifva bestämmande vid rösternas beräkning, och icke det enkla
resultatet af dem, är det här endast fråga om att vid hvarje fall
noga utreda, hvilka röster stödja sig på samma grund. En
relativ pluralitet kan blifva gällande mot de flesta ledamöternas
mening, när denna söndersplittras genom de röstandes framlagda
grunder. Att vid sådan sammanräkning den största
uppmärksamhet är af nöden i allmänhet, om fel skola undvikas, säger sig
sjelft. Men fel insmyga sig sä mycket lättare härvid, som i
praxis förekommer, att hela saken genom en enda omröstning
afgöres, och således en röstande kan i vissa stycken böra
räknas till den ene domstolsgruppen och i vissa andra äter till
de öfriga fractionerna.1 Vid Rådstufvurätterna förminskas dessa
faror derigenom, att ledamöternas antal oftast icke är så stort,
att det medgifver särdeles många meningar att framträda. Men
vid våra öfriga collegiala Rätter (hvarom mera framdeles) kunna
stora stötestenar förekomma för hithörande frågors rätta
utredning. Äro rösterna inom Rätten så skiljaktiga, att der uppstår
stridighet om hvilken mening som skall anses som de flestas, dä
skall äfven den stridigheten slitas genom omröstning, ibm. £ 4.
De särskilda meningarne antecknas i Rättens protokoll,
hvilket, säsom ofvan är nämndt, är tillgängligt för hvar och en.
’ Jfr. belysande exempel hos Lindblad, Jur. Afhandl. I. H. s. 35 o. f.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
