Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
§ 44- Om återvinning såsom rättsmedel mot underrätts beslut. j i j
Enligt hvad redan är anmärkt, kan en uteblifven svarande
vid underrätt contumaciter dömas, «efter ty sanning i saken utletas
kan«. Vinner dä käranden, kan den dömde svaranden, om han
så vill, inom laga tid appellera till högre Rätt; men om han
försummat detta, kan han till samma Rätt, der han blifvit dömd,
instämma sin vederpart och söka återvinning, hvarigenom saken
ånyo kommer att behandlas af samma underrätt, som engång
afdömt den. Föreskrifterna härom äro följande, enligt R. B.
12 kapitlet: Sedan tid till vad är ute, skall den vinnande käranden
kungöra den uteblifne svaranden dömen; och detta bör ske så
tidigt, att svaranden kan, för återvinnings erhållande, instämma sin
vederpart «tillnästa ting ä landet och inom en månad i staden. Gör
han det ej, som vunnit, njuteden, som tappat, samma tid, sedan
han tillsagd varder», § 4, jfr. K. F. 1872 ang. Häradsting;
förut anmärkt,1 jfr. K. F. ang. Utsök. Ls. införande d. 10 Aug.
1&77> § 3- Enligt lagens ord och anda, kunna återvinning
och vad icke samtidigt ega rum i samma sak. Om fördenskull
den contumaciter dömde svaranden i laga tid vädjar, kan han icke
anlita återvinning; och om den vinnande käranden i något
afseende är missnöjd och vädjar, kan han derigenom visserligen
icke förhindra svaranden att i behörig tid och ordning söka
återvinning; men då bör öfverrätten, dit käranden vädjat, låta
återvinningssaken först utageras, och parterna sedan, om de vilja,
vädja öfver den domen, och bör fördenskull vademålet, i sådant
fall, i öfverrätten icke tagas till behandling förr än det visat sig,
0111 svaranden stämmer om återvinning.2 Om den, som sökt
återvinning, utan laga förfall, uteblifver när han som kärande i
det målet skall inställa sig, får han icke vidare tala i den saken.3
Men han behöfver icke visa, att han som svarande i förra
processen hade laga förfall. Angående executiva kraften hos domar,
mot hvilka stämts om återvinning jfr. Uts. L. £ 49. I vissa
civilmål är detta rättsmedel icke medgifvet, nemligen i mål, i hvilka
stämmes genom anslag å Rättens dörr, samt i mål, som blifvit
afdömda af synerätt, R. B. 12: 6, 7.
1 Man har yttrat tvifvel om tempus a qiw för instämningstidens beräknande.
Jfr. Nordling, anf. st. s. 11.
’’ Jfr. Nordling, anf. st. s. 12. Nehrman, anf. st. 156, § 23.
3 Jfr. Schrevelius, anf. st. s. 132.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
