- Project Runeberg -  Nordisk Retsencyklopædi / 4. Processen. Den svenska processen /
113

(1878-1899) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

113 § 45- Om va(* och besvär mot underrätts beslut.

II. Processen i andra Instans.

§ 45. Om vad ocli besvär såsom Rättsmedel mot
underrätts beslut.

a. Vad.

Enligt äldre tiders bruk bestod vad deri, att den med en
dom missnöjde parten verkligen «slog vad» med domaren eller
nämnden, att domen skulle i högre Rätt ändras, och
fördenskull deponerade vadepenning, mot hvilken domaren eller
nämnden deponerade penningar å sin sida. Numera förstår man
med vad det rättsmedel, hvarigenom ändring hos Hofrätt sökes
i underrätts hufvudsakliga beslut i civila mål. Från denna regel
finnas dock åtskilliga undantag; ty klagan mot vissa sådana beslut
fullföljes genom besvär, hvarom mera härefter. Deremot antages,
att äfven mot sådana interlocutoriska domar, som binda i
hufvudsaken t. ex. mot dom, genom hvilken värjemålsed är ålagd, jfr. § 38,
får vad användas.1 Har förklaring öfver dom gifvits, kan äfven
mot sådan, under vissa omständigheter, få vädjas, enligt hvad
här förut är anmärkt, jfr. R. B. 24: 11. Mot utslag i brottmål
får icke vädjas, R. B. 25: 5. K. F. d. 16 Febr. 1864. Och
till brottmål räknas icke blott alla sådana, i hvilka käranden
grundar sitt påstående på ett factum, som är belagdt med straff,
hvarom yrkande göres, utan ock, om käranden endast yrkar
skadeersättning på grund af ett sådant factum, eller fordrar
uppfyllande af andra civilrättsliga förbindelser, hvilka härflyta af ett
sådant factum.’1

Den, som vill vädja, har att iakttaga följande:
i. Skall han göra anmälan derom hos den Rätt, som dömt
i saken. Sådan anmälan skall göras: vid Häradsrätt innan
ättonde dagen gått till ända, den dagen inberäknad, då domen
föll; vid Rådstufvurätt fore kl. 12 å åttonde dagen, pä samma
sätt beräknad, R. 13. 25: 1, 15; K. F. d. 18 April 1849.
lo-faller fataliedagen på Sön- eller Helgedag, utsträckes tiden till
nästa söcknedag derefter, K. Br. d. 17 Febr. 1757.

1 Jfr. Schrevelius. anf. st. s. 135. Nordling^ anf. st. s. 13.
" Jfr. Nordling, anf. st.; jfr. dock Naumann, 9: 501—3.
Nordisk Retsencyklopædi. IV. <

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 16:05:02 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/retsency/4-2/0113.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free