Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
§ 22. Begrepp och indelning.
II9
som lagligen eger att i statens namn och å dess vägnar afgöra
något med juridisk verkan, men oftare dock endast sådana organ
för den utöfvande makten, som ega att själfständigt och med
rättslig verkan besluta och befalla något å statens vägnar.
Vanligen brukas emellertid øvrighed, såsom redan framhållits, i den
inskränktare betydelsen af sådana regeringsmyndighetens organ,
som hafva att i första eller andra instans öfva allmän tillsyn
öfver lagarnes efterlefnad, att åtala öfverträdelse däremot och
låta exekvera offentliga straffdomar, nämligen civila over- och
underøvrigheder, jfr. sid. 29, samt biskopar och provster, som kallas
geistlige over- og underövrigheder. Man talar äfven om militära
øvrigheder och menar därmed i Norge brigadcheferna,
kommendanterna, cheferna för «marinecorpset» och marinens hufvudvarf,
i Danmark de militära jurisdiction’scheferna.
Med afseende å verksamhetens olika art kan man vidare
indela ämbetsmännen (jämte tjänste- och bestillingsmännen) i
judi-ciella och administrativa, af hvilka de förra hafva att efter
uppfordring pröfva och afgöra förelagda rättssaker, de senare att ex
officio, i allmänhet utan särskild anmaning, verka för
statsändamålets främjande hvar och en inom sitt område. De administrativa
ämbets- och tjänste- (bestillings)männen fördela sig på trenne
hufvudafdelningar: civila, ecklesiastika (geistlige) och militära.
Under benämningen civila inbegripas oftast jämte administrativa
ämbets- och tjänstemän äfven de judiciella ämbetsmännen. Till
denna grupp hänföras enligt svenskt språkbruk stundom äfven
de ecklesiastika statstjänarena; civil tages såsom motsats till
militär. Denna indelning i civila, ecklesiastika och militära
statstjänare har särskild betydelse med hänsyn till statstjänarenas
ansvar i och för tjänsten och till det forum, vid hvilket
ansvarstalan må mot dem anhängiggöras, sv. Straffl. f. krigsm. 7
okt. 1881 §§ i, 2, K. F. ii febr. 1878, n. L. om Grændsen
m. den civile og militære Jurisdiktion 3 aug. 1824 § 5, Mil.
Straffel. 23 mars 1866 § 1, Fdg. om geistlige Retter 7 april
1809, d. Straffel. f. Krigsm. 7 mai 1868 g 1, Fdg. 15 juni
1771 §6, 8 Dec. 1806 § 41.
Med hänsyn till anställningens varaktighet och orubblighet
särskiljas slutligen
1 Schweigaard, Den norske Proces (4 Udg.) I 72, 77.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
