Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
122
§ 22. Begrepp och indelning. II9
männens krets icke lagligen skett, så böra statstjänare, som vid
grundlagarnas afrättning räknades såsom ämbetsmän, fortfarande
såsom sådana anses. Den senare klassen af statstjänare har
emellertid betydeligt vuxit såväl genom en mängd nya tjänster
och bestillinger som ock genom en särskildt i Danmark under
senare år tydlig tendens att förvandla ämbeten till tjänster och
bestillinger. Endast högst undantagsvis har däremot förvandling
från tjänst eller bestilling till ämbete försiggått.1
Rörande omfattningen af de svenska tjänstemännens klass,
erhåller man en tämligen god kännedom genom instruktionerna
för de centrala verken, se t. ex. Instr. f. generaltullstyrelsen i
nov. 1878 § 20, Instr. f. generalpoststyrelsen 4 juni 1886 §§
31, 32, för konungens befallningshafvande, Landsh. instr. io nov.
1855 § 35, Instr. f. öfverståthållareämbetet 1 dec. 1882 § 2,
genom Universitetens statuter 10 jan. 1876 § 65 o. s. v. För
Norge får man söka upplysning, huruvida en statstjänare bör
vara embeds- eller bestillingsmand, i särskilda lagar, resolutioner
och instruktioner samt isynnerhet i Rangreglementet 26 juli 1820
med senare tillägg, likaså i Danmark, där särskildt lønnings- och
pensionslovene äro upplysande i detta hänseende.
Statstjänarena fördela sig med hänsyn till det väsentligen
olika förhållande gent emot individerna i samhället, hvari deras
olika uppgifter och göromål bringa dem, uti sådana, som
inne-hafva offentlig myndighet och sådana, som sakna sådan. De förra,
till hvilka i synnerhet judiciella och civila ämbetsmän höra, kunna
antingen bringa till användning lagar, som inskränka de enskildas
fri- och rättigheter, eller till och med efter eget skön ålägga
sådana inskränkningar. De senare, bland hvilka äfven många
ämbetsmän finnas, hafva endast att för statens räkning utöfva
verksamhet, som antingen alls icke bringar dem i något
förhållande till enskilda samfundsmedlemmar, t. ex. förvaltning af
statens egendom, eller blott består i att lämna allmänheten, då
denna så önskar, vissa tjänster; detta sist nämda gäller om de
vid post- og telegrafverken, järnvägarne och andra allmännyttiga
inrättningar anstälda statstjänare. I samband härmed må anföras
det begrepp øvrighed, som inom den danska och norska rätten
fått en viss betydelse. Med øvrighed kan betecknas en hvar,
1 Jfr. Naumann, II, 198 o. ff.; Matzen, III, 133 o. ff.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
