Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
126
§ 23- Vilkor för anställande i statens tjänst.
numera icke något allmänt vilkor för erhållande af statens ämbeten
och tjänster. Man har endast förbehållit vissa ämbeten och tjänster
åt medlemmarne af stats- eller folkkyrkan. Detta gäller i alla
tre landen om sådana ämbeten och tjänster, hvarmed själavård
och religionsundervisning äro förbundna, sålunda om präst-,
religionslärare- och folkskolelärare-befattningar. Härmed nöjer man
sig i Danmark och anser främmande trosbekännelse icke kunna
utesluta från tillträde till ämbete, så vida den ej utgör hinder
för tillbörligt fullgörande af ämbetets alla göromål. I Sverige
fordrar man dessutom, att statsråden likasom ock utländingar,
som brukas i civilt ämbete inom riket, alltid skola bekänna sig
till den rena evangeliska läran; vidare må ingen främmande
trosbekännare deltaga i handläggande eller afgörande af fråga, som
angår religionsvärd, religionsundervisning eller befordringar inom
svenska kyrkan. I Norge ha vida flera ämbeten och tjänster
förbehållits åt statskyrkans medlemmar, nämligen utom
statsrådsämbetena alla domareämbeten, alla civila øvrighedsämbeten
och alla föreståndareplatser för skolor för den högre
allmänbildningen. Tillträdet till statstjänsten är i Danmark med ofvan
anförda undantag medgifvet alldeles oberoende af personens
religiösa uppfattning, om blott denna icke förhindrar ämbetsedens
afläggande; i Sverige och Norge kan däremot ingen annan
erhålla ämbete inom rikena än den, som ansluter sig till kristen
eller mosaisk trosbekännelse, sv. R. F. §§ 4, 28 m. 1, N. G.
§ 29, n. L. 14 juni 1880 ang. Embedsmænds Troesbekjendelse,
j-frd m. L. om Jøders Adgang till Riget 24 sept. 1851 och L. om
Consulatvæsenet 15 juni 1878 § i; D. G. § 79 1.
5. Fordran på statsborgarskap för anställande såsom
statens ämbetsman finnes såsom allmän grundsats upptagen i de
skandinaviska grundlagarne likasom den i allmänhet finnes
upp-stäld i andra land. Både i Norge och Danmark fordras för att
kunna blifva ämbetsman inom staten infödingsrätt förvärfvad vare
sig genom födsel eller naturalisation; i Norge kan emellertid
behörighet förvärfva? äfven genom att 10 år hafva uppehållit
sig i riket, N. G. § 92, D. G. § 17. I Sverige fordras enligt
regeln för erhållande af ämbeten inom riket svenskt
statsborgarskap grundlagdt genom födseln eller förvärfvadt genom natura-
1 Rabenius, I, 206 o. f., Scheel, 338 o. f., 346.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
