- Project Runeberg -  Nordisk Retsencyklopædi / 5. Den nordiska förvaltningsrätten av Hugo Blomberg /
127

(1878-1899)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

127 § 23- Vilkor för anställande i statens tjänst.



lisation. Ledamot af det svenska statsrådet kan dock endast en
infödd svensk man blifva. I Sverige och Norge är emellertid
konungen berättigad att anställa äfven personer, hvilkas saknad
af statsborgarskap, infödingsrätt eller 10 års vistelse inom riket,
egentligen gör dem obehöriga, såsom lärare vid universiteten (i
Sverige ej inom teologisk fakultet) och andra läroanstalter samt
såsom läkare; dock är i Sverige konungens rätt att sålunda
använda utländingar betingad däraf, att dessa hafva utmärkta
förtjänster. Den svenska konungen kan äfven bruka utländingar
af sällsynt skicklighet till militära ämbeten dock ej till
kommendanter å fästningar, sv. R. F. § 28.

• I Sverige fordras statsborgarskap i allmänhet såsom
kom-petensvilkor jämväl för tjänster och i Danmark har infödingsrätt
genom särskilda lagstadganden föreskrifves för erhållande af
statens bestillingsmandsplatser. I Norge däremot tillsättas
bestillinger i allmänhet oberoende af statsborgarskap.1

Till ämbeten och tjänster utom rikena synes den svenske och
väl äfven den norske konungen i allmänhet kunna bruka jämväl
utländingar, sv. R. F. § 32, likasom utländingar af alla tre landens
regeringar kunna utses til konsuler i deras hemorter (consules electi).

6. För att tillförsäkra sig vederbörlig duglighet hos sina
tjänare fordrar staten i allmänhet ett visst mått af kunskaper,
som lämpas efter de olika uppgifternas art. Genom bestämda
kun-skapsprof, som enligt regeln åstadkommas genom afläggande af en
högre eller lägre examen, vitsordas, att sådana kunskaper förvärfvats.

I Sverige fordras sålunda för behörighet att erhålla
anställning såsom domare och i de egentliga rättegångsverken
likasom ock till vissa befattningar inom de förvaltande verken att
hafva aflagt antingen examen till rättegångsverken
(hofrättsexamen) eller juridisk fakultetsexamen (juris utriusque kandidatexamen).
En och annan rådmanstjänst besättes dock, utan att juridisk
examen fordras 2. Inträdet i de förvaltande verken i Sverige
betingas i allmänhet af examen till konungens kansli eller juris
kandidatexamen; i de flesta fall erkännes äfven hofrättsexamen såsom
kompetensvilkor. Till lägre befattningar fordras endast
afgångsexamen från högre allmänt läroverk och för länsmanstjänst sär-

1 Aschehoug, II:1, 103 o. f., 11:2, 283 o. f., Holck, Fv. R., 88 o. f.,
Matzen, III, 134.

2 Sådana rådmän kallas «illiterata».

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 16:05:12 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/retsency/5/0149.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free