- Project Runeberg -  Nordisk Retsencyklopædi / 5. Den nordiska förvaltningsrätten av Hugo Blomberg /
228

(1878-1899)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

228

§ 47- Internationell fattigvård.

d. Bekj. 13 aug. 1883 (med Storbritaniens 18 april 1885 (med
Tyskland), 6 juni 1885 (med Italien).

För öfrigt är den internationella fattigvården ännu oordnad,
åtminstone äro de internationella uppgörelserna därom
ofullständiga. Detta gäller icke blott med afseende å de skandinaviska
landens förhållanden till andra stater utan äfven om förhållandet
mellan Danmark å ena sidan samt Sverige och Norge å den
andra, ehuru den ständigt stigande samfärdseln isynnerhet mellan
Sverige och Danmark synes med nödvändighet påfordra en
öfverenskommelse.

Med hänsyn till de förhållanden, som kunna uppstå mellan
en kommun i Norge, hvilken lämnat understöd åt en person,
som har sin hemort i Sverige, eller tvärtom, äro särskilda
bestämmelser gifna i en sv. K. F. och en n. K. Adg af 15 febr.
1855, jfr- sv. K. K. ii maj 1877, Cirk. 13 sept. 1854, 29 okt.
1886, K. Br. 13 okt. 1870 samt n. Dep. Skr. 12 febr. 1856,
5 febr. 1861, 21 maj 1869, 20 maj 1873. Enligt de sålunda
faststälda föreskrifterna är det fattigvärdssamhälle, som åt sådan
person från nabolandet lämnat fattigvård eller för honom betalt
begrafningskostnad, berättigadt att, såsnart kostnaderna ieke kunna
påläggas enskild person eller annat fattigvårdsdistrikt inom riket,
erhålla ersättning genom statsverket. Härför fordras emellertid,
att anmälan om understödet och ersättningsanspråket inom en
månad från den tid, då understödet först utgafs, eller om dess
lämnande föranledes af sjukdom, så snart denna anledning
upphört, göres hos ortens polismyndighet. Denna skall ofördröjligen
till den ämbetsmyndighet, som med afseende å det distrikt, som
gjort utlägget, har att behandla tvister om fattigbidrag, d. v. s. i
Sverige konungens befallningshafvande och i Norge stiftsdirektionen,
uppgifva det belopp, som bör ersättas. Dessa ämbetsmyndigheter
skola åter göra framställning om ersättning hos den
departementschef, under hvilken fattigväsendet lyder, och därjämte öfversända
räkning å beloppet till motsvarande myndighet i det andra landet.
Departementschefen skall föranstalta om, att ersättning till
vistelseortskommunen förskottsvis utbetalas af offentliga medel. Skulle
den svenska regeringen eller det norska kirkedepartementet vägra
att betala begärd ersättning, så kan förpiktelsen genom dom
åläggas staten, n. Højesteretsd. 15 nov. 18821. Vid hvarje års

1 Norsk Retstid. 1883, 83 — 95.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 16:05:12 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/retsency/5/0250.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free