- Project Runeberg -  Nordisk Retsencyklopædi / 5. Den nordiska förvaltningsrätten av Hugo Blomberg /
229

(1878-1899)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

§ 48. Fattigväsendets rättighet till godtgörelse af de understödde. 229

slut skall mellan vederbörande departement i de två landen
likvidation verkställas, sedan räkningar blifvit upprättade öfver de gjorda
förskotten. Vederbörande myndighet, konungens
befallningshafvande eller stifsdirektion, skall å sin sida vidtaga nödiga anstalter
för att skaffa hemstaten ersättning af det fattigvårdssamhälle, som
därtill anses förpliktigadt. Sedan anmälan om ersättningsanspråk
för lämnadt fattigunderstöd åt person från grannlandet blifvit hos
polismyndigheten framstäldt, åligger det denna att, då sådant kan
ske, förpassa personen till närmaste gränsort i nabolandet, där
polismyndigheten må mottaga honom. Kostnaden för
förpassningen till gränsen ersättes ej af hemlandet.

Att säregna regler i vissa fall gälla med afseende å de
internationella fattigvårdsförhållandena mellan Danmark och de 1864
afträdda hertigdömena, har redan framhållits.

§ 48.

Fattigväsendets rättighet till godtgörelse af de understödde
och deras egendom.1

Dä den lagbestämda fattigvården karaktäriseras af
skyldigheten att lämna nödtorftigt understöd åt verkligt behöfvande, så måste
helt naturligt lagstiftningen sörja för, att fattigväsendet tillförsäkras
godtgörelse för sådana utlägg, som på grund af vederbörandes
verkliga ställning af denne själf helt och hållet eller delvis bort
bestridas eller ock genom hans kvarlåtenskap kunna betäckas.
Under vissa omständigheter och under vissa vilkor utvidgar
lagstiftningen fattigvårdsanstalternas rätt till godtgörelse af de
understöddes egendom därhän, att de blifva befogade att tillträda eller
ärfva förmögenhet, som tillfaller desse, äfven om den icke till
fullo åtgår till gjorda utgifters betäckande.

I Sverige eger fattigvårdssamhälle eller afdelning däraf att
för allt lämnadt fattigunderstöd, vare sig detta gifvits pä grund
af kommunens legala försörjningsskyldighet eller frivilligt, erhålla
ersättning af understödstagarens egendom eller af hans
arbetsförtjänst. Då fattigvården är legal eger detta ersättningskraf
rum jämväl emot den, hvars minderåriga barn eller hustru åtnjuta
full fattigförsörjning, som ej är tillfällig, eller jämväl tillfällig

1 Dahl, 237—245; Scheel, 464—478.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 16:05:12 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/retsency/5/0251.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free