Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
§ 54- Religions vård.
265
dessa ordinarie prästmän finnas äfven extraordinarie, som
förordnas såsom mer eller mindre tillfälliga biträden åt de ordinarie
prästerna, då dessa behöfva hjälp vare sig på grund af ålderdom
eller sjuklighet eller till följd af göromålens myckenhet. I Sverige
kallas sådana biträdande präster adjunkter, i Norge och
Danmark benämnas de personella kapellaner; då i Norge
hjälppräster af biskopen förordnas till tjänstgöring i församlingar, där
tillräckliga prästerliga krafter ej finnas, kallas de
stiftskapellaner, n. L. ii april 18571.
Med afseende å tillsättandet af de prästerliga tjänsterna
förfares, såsom redan, sid. 130, påpekats, i Danmark på samma
sätt som vid tillsättningen af andra ämbeten. Det är där sålunda
konungen, som utnämner, sedan menigheternas gamla valrätt
bortfallit efter enväldets införande, och patronatsrätten, efter att år 1809
genom Fdg. 3 juni 1809 ha förändrats till förslagsrätt,
afskaffas genom 1849 års grundlag. Konungen stadfäster till
och med utsedda personella kapellaner i deras befattning, d. Fdg.
9 juni 1728 §§ i—8, Reskr. 23 dec. 1729, 10 april 1745, K.
Skr. 29 nov. 1788. I Norge är förhållandet i allmänhet
detsamma, sedan den på den forna patronatsrätten grundade
förslagsrätten där upphäfdes genom L. 1 aug. 1821 § 3, jfr. N. G.
§ 21. Provsterne i Norge väljas dock af prosteriets präster, om
de ock utnämnas af konungen, N. L. 2—16—2, och till de
norska biskopsämbetena upprättas numera förslag, ehuru konungen
ej är bunden däraf vid utnämningen, L. 15 juni 1882, jfr. sid.
131. I Norge äro alla kapellaner, jämväl de personella, ämbetsmän
och utnämnas sålunda af konungen. I Sverige är förhållandet ett
helt annat. Där gör sig prästerskapet på ett mera afgörande sätt
gällande vid tillsättande af ärkebiskop och biskopar, i det att
konungen vid utnämningen är bunden af förslaget, sv. R. F. § 29.
Förslag till ärkebiskop upprättas af Upsala stifts prästerskap, som
tillsamman åtnjuter en röst, rikets samtliga ecklesiastika
konsistorier och det akademiska konsistoriet i Upsala med hvar sin röst,
Kyrko-L. 20: 4, K. Br. 15 jan. 1804; förslag till biskop
upprättas på grund af val af stiftets prästerskap och domkapitel,
Kyrko-L. 20: 1—3, K. F. 30 maj 1759. Kontraktsprostarne
utses af vederbörande biskop, Kyrko-L. 24: 18, K. Br. 19 juli
1737. Slutligen ega de svenska församlingarne själfva i allmän-
1 Jfr. Matzen, Religionsvæsenet, 21—53.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
