Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2Ö2
§ 54- Religionsvård.
het ännu ett betydelsefullt inflytande på valet af deras
själasörjare, som med afseende å olika prästerliga tjänster är mera eller
mindre omfattande och betydelsefullt. Om man undantar några
kyrkoherdebeställningar, för hvilka särskilda
privilegiibestämmel-ser gälla, så äro de andra antingen patronella, regala eller
konsistoriell. Ett pastorat är patroneilt, då i enlighet med gällande
normer en egare af viss egendom inom församlingen innehar jus
patronatus d. v. s. rätt att utse, välja oçh kalla församlingens
kyrkoherde, jfr. sv. Kyrko-L. 19: 12, 13. Såväl i regala som
konsistoriell pastorat eger församlingen att välja bland de
föreslagna prästmännen, men under det att vid konsistoriell
pastorat detta val i allmänhet är afgörande och konsistoriet har att
befullmäktiga den valde, innebär valet med afseende å de regala
pastoraten endast en vägledning för K. M:t, som har fri
utnämningsrätt. Komministraturerna äro enligt regeln konsistoriell;
endast några få äro patronella. Församlingsmedletnmarnes
rösträtt vid valet utöfvas efter särskildt faststälda grunder, sv. L.
ang. tillsättande af prästerliga tjänster 20 okt. 1883 §§ 1, 2, 26.
För byggandet och underhållandet af kyrka har enligt regeln
i Sverige hvarje statskyrkans församling att själf draga försorg;
flera församlingar kunna emellertid med K. M:ts samtycke förena
sig om en gemensam kyrka, sv. K. K. 11 juli 1862. Kunna
kostnaderna härför ej betäckas genom kyrkornas egna tillgångar
(afkastning af egendom o. d.) och genom de insamlingar medels
kollekter och stamböcker inom andra församlingar, som K. M:t kan
hafva medgifvit, så upptagas i städerna bidrag efter samma grunder
som gälla för rösträtt i kyrkostämma, K. F. 21 mars 1862 § 1
p. 6; på landsbygden skola «alla som i socknen bo» bidraga, i
det att egare eller innehafvare af fast egendom lämna
byggnadsvirke, utgöra körslor och andra kostnader efter samma grunder,
som äro för kommunalutskylder bestämda, och dagsverken utgöras
efter matlag, K. F. 4 nov. 1876 (B. B. 26: 1). På vissa orter
och för vissa kyrkor gälla undantagsförhållanden. Sålunda
användes i Skåne, Halland, Blekinge och Bohuslän för bestridande
af kostnaderna för byggande eller underhållande af kyrkor den
där bibehållna kyrkotionden, vare sig denna omedelbart ingår till
kyrkorna eller är öfverlämnad åt egaren af någon sätesgård,
hvilken det åligger att bygga och underhålla kyrkan, jfr. Malmö
Recess 18 sept. 1662 § 8, K. Res. 13 dec. 1672 § 4, Ad. Priv.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
