Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
§ 65. Jordbruk. 32
Cirk. 3 sept. 1870. För att uppmuntra godsegarena att till
fæsterne försälja fæsteegendomar har man emellertid medgifvit, att
godsegare, som sålunda afyttra fæstejord till själfegendom ät
brukarena, deras barn, barnbarn, styf-, foster- eller svärbarn,
skola vara berättigade att af den öfriga bondejorden under
hufvud-gård intaga så stor del, som efter hartkorn motsvarar en
niondedel af det sålda, L. 19 febr. 1861 § 2, 9 mars 1872 §§ 2, 5,
Just. Min. Skr. 14 okt. 1865, jfr. L. 12 april 1851 § i, 21 juni
1854. Sådan försäljning af fæsteegendom underlättas också
genom vissa förmåner med hänsyn till bruket af stämpelpapper och
genom kreditforeninger, L. 4 juli 1850, jfr. L. 21 nov. 1851,
Stempell. 19 febr. 1861 §§ 31, 75, 76, L. 20 juni 1850, L. 11
febr. 1863 § 2.1
Genom bestämmelser afseende att främja aflösandet af
bördor, som hvila på vissa egendomar, ha staterna äfven sträfvat
att göra eganderätten mera oinskränkt och fullständig.
Exempelvis må framhållas de svenska bestämmelserna om frälseräntornas
inlösande och de danska stadgandena om naturaltiondens
aflö-sande, jfr. sv. J. B. 4: 5, K. F. 21 mars 1835, K. F. 11 sept.
1885, n. L. om Jordebogsrettighederne 17 dec. 1836, d. L. 14
april 1852, 12 dec. 1860.2
3. Staten har visserligen intresse af, att så många som
möjligt blifva själfständiga jordegare, och kan sålunda finna
skäligt att tillåta en omfattande styckning af jorden. Men å andra
sidan måste en allt för långt drifven jordstyckning innebära fara
för de små jordegarnes ekonomiska själfständighet likasom ock
däraf kan följa, att staten mindre säkert kan påräkna de af
jorden utgående skattebidragen. Friheten att stycka jordegendomen
är därför icke häller i de skandinaviska landen alldeles
obegränsad, om den också kan sägas vara tämligen omfattande.
I Norge är i detta afseende friheten störst, så att där
jordegendomen fritt får styckas, så snart icke åsædesrätten, eller
rätten för närmaste bröstarfvinge att mot lösningsskyldighet3 be-
1 Jürgensen, Nyt Lovlexikon, I, 756 — 768, II, 479—480, 585 — 589, III,
453—454-
2 Holck, Fv. R., 182—187.
3 Med afseende å bestämmandet af det pris, som den åsædesberättigade
skall betala, gäller, att detta kan bestämmas i arflåtarens testamente och att det
eljes skall bestämmas efter billig värdering, L. 9 maj 1863. Jfr. Motzfeldt,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
