Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
§ 65. Jordbruk.
33
gära på sin arfslott jordagodset eller, om flere gärdar finnas,
hufvudgården, lägger något hinder i vägen därför. Asædesrätten
är emellertid ej verksam längre än under skiftet efter död egare;
älste sonen kan sålunda omedelbart efter att hafva kommit i
besittning af gården utparcellera densamma.
I Danmark skall vid utstyckningen en hufvuddel bibehållas,
hvars storlek icke. får underskjuta ett lagbestämdt mått, som är
olika med hänsyn till olika slag af jordegendom. Jordegendom,
som icke öfverstiger detta mått, får sålunda icke styckas. Äfven
för biparcellerna äro minimimått faststälda. De pä egendomen
hvilande skattebördorna fördelas å parcellerna i förhållande till
dessas storlek och värde. Utstyckningen öfvervakas och ledes, sedan
indenrigsministeriet därtill lämnat tillstånd, af en landinspektör;
den nödiga värderingen sker genom fasta taxationsmän, d. Fdg.
25 juni 1810, 3 dec. 1819, Pl. 21 april 1847, L. 4 juli 1850,
Ind. Min. Cirk. 26 mars 1861, 3 april 1872, 30 jan. 1878.
I Sverige skiljer lagstiftningen mellan hemmansklyfning,
hvarigenom ett hemman delas i två eller flera mindre hemman,
af hvilka hvart och ett blir ett själfständigt helt och efter åsätt
mantal skall bära sin del af det delade hemmanets skatter och
besvär, och jordafsöndring, hvarvid den afsöndrade delen icke
åsättes någon särskild del af hemmanets mantal och ränta utan
endast ålägges en däremot svarande årlig afgift till hemmanet.
Hemmansklyfningen var enligt äldre lagstiftning, K. F. 30 juni
1747, 19 dec. 1827, 6 aug. 1864, jfr. K. K. 18 febr. 1859,
tämligen begränsad1, men numera kunna alla under enskild
eganderätt varande hemman samt i allmänhet kronohemman med
stadgad åborätt fritt klyfvas till hvad hemmantal som hälst. K. F.
6 aug. 1881. Äfven jordafsondringen kan enligt 1881 års
lagstiftning ske tämligen fritt; dock må icke utan särskildt tillstånd
mera än 1/ö af egoområdet från hemman afsöndras. Konungens
befallningshafvande skall öfvervaka, att föreskrifterna om
jord-afsöndringens storlek och om den årliga afgälden iakttagas.
4. Det är emellertid icke blott af vikt att jordegendomen
kan någorlunda fritt sönderstyckas. Det fordras äfven för en
Lovgivningen om Odelsretten og om Åsædesretten, Kristiania 1846, Brandt,
250—310.
1 Annerstedt, Om jordstyckning (Upsala Univ. Årsskr. 1865) 69—84.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
