Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
464
§ I04- Grundskatt.
böcker, jfr. K. Br. 16 maj 1855, 17 dec. 1869, Kam. K. K. 28
jan. 1870. Såsom redan nämts upptagas numera i jordeboken
äfven uppgifter om kronotionden, så att de årliga
kronotionde-längder, som stadgats skola sockenvis uppgöras, förlorat all
egentlig betydelse.1
Om markegångssättningen se § 118.
3. I Norge förekomma visserligen ännu skattetitlar, som
motsvara den svenska räntan och kronotionden, men de äro af mycket
ringa betydelse i jämförelse med den svenska grundskatten. Här
må först och främst nämnas de äldsta skatterna: ledingen,
visören, föringen m. fl. Dessa blefvo under 17de århundradet
eller antagligen långt tidigare oföränderliga, men deras betydelse
var jämväl vid denna tid ringa. De sammanfattades under
benämningen jordebogsrettigheder och hafva sedan 1814 alltid
betraktats såsom .grundbördor och icke såsom skatter. Denna
grundränta, som skulle kunna jämföras med den svenska
jorde-boksräntan, utgår ännu i enlighet med närmare bestämmelser i
L. 17 dec. 1836. Jordebogsrettighederne äro förvandlade till en
enda afgift för hvarje gård, gårdsdel eller annan egendom och ha
efter uträkningar, som af fogdarne verkstälts och å tinget granskats,
bestämts till en enda odelad penningsumma, som oförändrad skulle
utgå oberoende af stortingets budgetbestämmelser. Dock
tillerkändes jordegaren rätt att lösa sig fri från den sålunda bestämda
afgiften genom att erlägga afgiftens 16-dubbla belopp.
Jordebogsrettighederne utgå endast från landsbygden. Till följd af
stortingets beslut uttagas ej heller numera åtskilliga å en och annan
jordegendom hvilande skattetitlar, såsom kværnskat, engslette-,
fjeldslette- och høslettepenge, rødningsskat, skovskat, fiskevandsskat,
skat af laxefiskerier och grundskat, jfr. Kundg. d. 30 Juni 1888 2
Redan under den förra delen af det i6de århundradet
började konungarne att vid särskilda tillfallen utskrifva skatter af
bönderna, som indelades i «lægder» med 10 gårdsbrukare med
skyldighet för hvarje lægd att erlägga samma skatt, i allmänhet
10 speciedaler. Från och med midten af århundradet lades en
särskild skatt, vanligen motsvarande halfva räntan, å de gårdar,
hvilkas egare ej själfva brukade dem. Den förra af dessa skatter
’ Rabenius III, 257—267, Linde, Finansrätt 544—548.
2 Brandt, Tingsret 135—142.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
