- Project Runeberg -  Nordisk Retsencyklopædi / 5. Den nordiska förvaltningsrätten av Hugo Blomberg /
465

(1878-1899)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

§ 104. Grundskatt.

465

kallades lejlændingsskat, den senare odelsskat.1 Dessa
utgjorde ända till 1814 de väsentliga skatterna på
jordegendomen, men undergingo flera förändringar. Öfver de sålunda
skattskyldiga egendomarne upprättades 1665 en förteckning med
angifvande af namn, nummer och skattskyldighetens storlek:
matri-kul (den gamle matrikul). Den måttstock, som därvid angafs
för hvarje egendoms skattskyldighet, d. v. s. skeppund råg, hudar,
skinn, smör eller fisk, innebar en fördelning af skatten, som gjorde
skattebördan mycket ojämn. Sedan genom flera
skatteförordningar denna olikhet undanröjts med afseende å skilda landsdelar,
afhjälptes äfven ojämnheten inom samma landsdel, då de
ifrågavarande skatterna efter hand blefvo oföränderliga och genom Fdg.
13 dec. 1746 stående afgifter. Emellertid blef i början af vårt
århundrade en starkare beskattning af jorden nödvändig, och då
pålade man jämte de gamla grundskatterna efter den gamla
matrikulen en ny grundskatt efter en ny skattetaxt, Fdg. 1 okt. 1802.

Skattesystemet ombildades med afseende å de direkta
skatterna helt och hållet genom Skattel. 1 juli 1816, som upphäfde
alla gamla grundskatter, däri inbegripna städernas grundskatter till
statskassan: kvadrat- och ildstedsskatten. I stället för dessa
uttaxerades en skatt å landsbygden af 480,000 specied. och en skatt
å städerna af 120,000 spd. Af dessa var den förra en
grundskatt, som reparterades på hvarje fögderi med bestämdt belopp,
hvilket af de särskilda egendomarne betalades till hälften efter den
gamla matrikulen och till hälften efter 1802 års taxt. Genom L.
17 aug. 1818 föreskrefs, att en ny matrikul skulle upprättas för
åstadkommande af en rättvisare fördelning af skattebördan och denna
matrikul blef slutligen faststäld genom L. 17 dec. 1836.
Samtliga landtegendomars sammanlagda «skatteskyld» bestämdes till
240,000 skylddaler — i skylddaler = 5 skyldmark eller 120
skyldskilling. Någon grundskatt till staten kom dock aldrig att
utgå efter denna nya matrikul, jfr. sid. 471, men den blef
rättesnöret för skatten till den allmänna vägkassan samt för skatterna
till amts- och herredskommunerna. Då nu äfven denna nya
matrikul medförde betydliga ojämheter med afseende å skatte-

1 T ve the, Norges Statistik 203 o. ff., Aschehoug, Bidrag til
Lejlændings-og Odelsskattens Historie, Ugebl. f. Lovkyndighed, Statistik og Statsøkonomi

I, 16 — 34.

Nordisk Retsencyklopædi, V. 3°

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 16:05:12 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/retsency/5/0487.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free