Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
§ I04- Grundskatt.’
under vissa i L. 15 juni 1878 faststälda vilkor sammanföras under
ett matrikulnummer.
Matrikulens användande såsom grund för skattebördors
fördelning har å nyo i hög grad inskränkts genom L. om Landkom.
Skattev. 15 april 1882 §§7, 13, i synnerhet därigenom att genom
denna lagstiftning medgifvits att lägga all skatt till
herredskommunen å de skattskyldiga personerna.
Äfven i Norge har konge t i end en uppkommit genom
indragning till kronan af en del af tionden, nämligen biskopens
tredjedel. Kongetionden, som utgår endast från landsbygden, har
utgjorts dels såsom sädes- och småtionde, dels såsom fisktionde,
N. L. 2—22. Fisktionden till kronan likasom till präst och
kyrka är emellertid upphäfd, n. L. 20 sept. 1845, jfr. L. 12 maj
1851. Den öfriga kongetionden, som fortfarande utgår, om också
med ringa belopp, har tidigt förvandlats till en bestämd afgift i
säd eller penningar, hvilken faststälts genom öfverenskommelse
eller taxation. Enligt regeln skall den sålunda fixerade
kongetionden vara oföränderlig, men lindring däri kan medgifvas till
följd af jords försämring genom fjällskred, öfversvämning 1. d.,
Fdg. 31 juli 1801. Kongetionden kan också lika litet som
jorde-bogsrettighederne genom stortingets budgetbestämmelser
nedsättas, men genom lag kan nedsättning medgifvas, såsom äfven
skett för Søndmøre fogderi, L. 22 maj 1875.1
4. I Danmark hafva grundskatter af ännu större betydelse
än de svenska bibehållits. De former, under hvilka de
framträda, likna också de svenska: räntan och tionden. Däremot
har i Danmark den gamla skilnaden mellan privilegieradt och
icke privilegieradt hartkorn med afseende å offentliga bördor
upphäfts genom L. om Udjævning af Hartkornsforskjellighederne
20 juni 1850 mot en ersättning till egarena af privilegieradt
hartkorn, som motsvarade 15- eller 20- eller för några till
och med 25-dubbla beloppet af hvad jordegaren efter
hartkornets egaliserande komme att betala i förhöjd grundskatt.
En del innehafvare af privilegieradt hartkorn (ecklesiastika
ämbetsmän och egare af s. k. friheds hartkorn) fingo emellertid vid
egaliseringen ej någon ersättning. Privilegiet, som frän början
innebar skattefrihet och sedermera skattelindring, tillkom ursprung-
1 Brandt, Tingsret 142 —153.
30*
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
