Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
466
§ I04- Grundskatt.
bördans fördelande, så bestämdes genom L. 6 juni 1863, att
matrikulen skulle revideras hufvudsakligen efter samma
grundsatser, hvarå 1836 års matrikul byggts. Det är sålunda endast
egendomarnes storlek, fruktbarhet, klimatiska förhållanden och
belägenhet och ej därpå uppförda bygnader eller därå befintlig
ståndskog, som kommit i betraktande vid bestämmandet af deras
matrikulskyld, L. 6 juni 1863 § i, 26 maj 1866. Landsbygdens
hela skatteskyld skulle bestämmas till 500,000 skyldmark à 100
öre. Denna matrikulering åstadkoms genom en vidlyftig apparat
af kommissioner, nämligen en för hvarje herred, fogderi och amt
samt en hovedkommission för hela riket. Enligt regeln skedde
ej någon uppmätning och värdering för hvarje egendom, men
arbetet kostade dock omkring 2 mill. kr.1 Matrikulen, som icke
gäller för Finmarkens amt, där skatteskylden efter särskilda regler
bestämts, Res. 27 maj 1775, erhöll gällande kraft genom K. Res.
29 maj 1886. Dess bestämmande af hvarje- särskild egendoms
skyld är enligt L. 6 juni 1863 § 35 definitiv och däri kan således
ej ske ändring annat än genom ny lag, så vida icke egendomen
förminskas genom fjällskred 1. d. och med anledning däraf efter
konungens medgifvande genom allmän skjönsförrättning
bestämmes, huru stor nedsättning må ega rum med afseende å
egendomens skyld, Fdg. 13 dec. 1746, VI, p. 4, n:r 8, Skattel. 26
aug. 1833 § ii.
Uppodlas en del af allmänning, som ej är satt till skyld, så
skall denna nyodling efter 10 frihetsårs förlopp matrikuleras, Fdg
29 april 1752 §§ 5—7, jfr. L. 15 juni 1878 §4. Delasen
egendom, så må dess matrikulskyld genom offentlig skyldsättning
fördelas å parcellerna, jfr. L. 28 maj 1845. Innan detta skett, må
ej åtkomsthandling tingläsas, Fdg. 18 dec. 1764, 8 dec. 1813.
För att emellertid detta medgifvande att skapa nytt
matrikulnum-mer ej skulle missbrukas för frambringande af röstberättigade,
förbjöd L. 4 juli 1884 att åsätta någon parcell särskild
matrikulskyld, så vida den icke kunde antagas hafva så stort saluvärde
vid allmän handel, att den innebär tillfyllesgörande säkerhet för
matrikulskatt och andra offentliga afgifter jämte nödiga
indrifnings-kostnader. Flera särskildt skyldsatta egendomar, som ligga i
samma herred och sogn samt brukas af samma person, kunna
1 Jfr. Brandt, Tingsret 311—324.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
