Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
§ 104. Grundskatt.
469
dighet att förse hären med hästar till 60 skill, eller 1 kr. 25 öre
pr. tunna. På Bornholm erlades ej någon landskat efter 1823,
förr än genom L. 12 febr. 1872 såsom ersättning för befrielse
från åliggandet att tillhandahålla hästar landtsocknarne ålades
12 skill, eller 25 öre på hvarje tunna hartkorn i landskat.1
Utom dessa afgifter af åker- och ängshartkorn utgöras för
skog särskilda skatter efter s. k. skovskyldshartkorn, så att
för hvarje tunna sådant hartkorn erlägges tillsammans 3 Rdlr.
70 skill, eller 7 kr. 46 öre. Äfven tiondeinnehafvare betalar
särskild landskat, dock icke af prästtionden, jfr. Fdg. 15 april
1818, 10 jan. 1823, 24 juni 1840, 11 sept. 1822, åb. Br. 4 dec.
1838 § 8, L. om Ophævelse af flere ældre Skatter m. m.
20 juni 1850 § 7.
Ligningsskatten utgår på Bornholm med 44 skill, eller
92 öre för hvarje tunna åker- och ängshartkorn och i det öfriga
riket med 1 Rdlr. 24 skill, eller 2 kr. 50 öre. Af skovskylden
utgår i ligningsskat 60 skill, eller 1 kr. 25 öre för hvarje tunna
hartkorn, jfr. L. om Ophævelse af flere ældre Skatter m. m.
20 juni 1850.2
Ti ond en var under den katolska tiden en rent kyrklig
skatt, som delades mellan biskop, kyrka och präst. Vid
reformationens införande indrogs i Danmark likasom i de andra
nordiska landen biskopens tredjedel till kronan och har sedan
benämts kongetionde. Emellertid ingår den icke direkt till
statskassan utan har i allmänhet anvisats till universitet, skolor,
hospital o. d. eller upplåtits till enskilda. Kyrkotionden
tillfaller enligt regeln kyrkoegaren mot skyldighet att underhålla
kyrka och kyrkogård. Prästtionden tillkommer prästämbetena
och utgör den väsentliga delen af landtprästernas aflöning, jfr.
§ 54. Tionden började redan vid midten af förra århundradet,
Fdg. 7 april 1740, att förvandlas till fasta afgifter och Fdg. 8
jan. 1810 åsyftade att på detta sätt ordna tiondeväsendet. Men
först genom L. 14 april 1852 påbjöds uttryckligen, att all
sädestionde vid begynnelsen af år 1856 skulle vara förvandlad
till fasta årliga afgifter, hvarefter allt utgörande af tionde in
natura upphörde den 1 jan. 1863, jfr. L. 12 dec. 1860. Ej häller
1 Jürgensen, Nyt Lovlexikon III, 548—549.
2 Danmarks Statistik IV, 199—222.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
