Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
47°
§ 104- Grundskatt.
skulle vidare tiondeskyldigheten kunna åläggas förut befriad jord.
Från erläggande af tionde är i det närmaste all jord, som före
1660 tillhörde adelns sätesgårdar, befriad, vidare åtnjutes
tiondefrihet af jord, som tillhör prästgårdar, skolor o. s. v. Frän
kongetionde är jämväl Bornholms och städernas jord fri. Tionden
drabbar efter hartkorn räknadt jorden mycket olika; i medeltal
beräknas hvarje särskildt slag af tionde utgå med ungefär 7
kronor och hela tionden med 21 kronor för hvarje däraf betungad
tunna hartkorn.1
Den danska matrikulen står likasom den norska i omedelbart
samband med grundskatterna. Jorddrottarne hade redan tidigt
omsatt sina bönders utskylder i säd, hårdt korn, och i sina
jorde-böger för hvarje gård uppfört ett antal tunnor hartkorn,
hvarefter skatterna utkräfdes. Efter enväldets införande utarbetades
med ledning af dessa jordeböger en allmän matrikul för riket,
«matrikulen af 1664». Men då denna var utarbetad utan
noggrannare förarbeten, så blef det nödigt att efter föregående
uppmätning och värdering utarbeta en ny matrikul. Denna, som blef
färdig 1688, ligger ännu under namn af «den gamle matrikul»
till grund för fördelningen af de flesta hartkornsskatterna. Icke
blott äker och äng uppskattades till vissa tunnor hartkorn utan
äfven skogar sattes till skovskyldshartkorn, hvarvid skogen
vanligen beskattades lägre än åker och äng. Äfven för kongetionden
och kyrkotionden bestämde 1688 års matrikul hartkorn. Icke heller
denna matrikul förblef länge tillfredsställande. Genom Fdg. i okt.
1802, jfr. Res. 16 maj 1804, bestämdes, att en ny matrikul skulle
utarbetas, men denna blef först 1843 färdig och trädde i kraft den
i jan. 1844, L. 24 juni 1840. Den omfattade ej skogarne, blott
åker och äng, men baserar sig å mätning och noggrann
kartläggning samt värdering af all landets jordegendom. I medeltal
motsvarar 1 tunna hartkorn 17V2 tönder land (9—10 hectar), men
af allra bästa jord (normaljord) 5V7 tönder land eller 283 ar. I
händelse af en egendoms styckning företages därför nödig
skyld-sättning i matrikulkontoret, L. 4 juli 1850. 2
5. I nära förbindelse med grundskatterna står den danska
1 Lunn, Det danske Tiendevæsen, Kbhvn. 1839, Matzen,
Religions-væsenet loi—114, Danmarks Statistik V, 69.
2 Danmarks Statistik IV, 183–199, Rothe, Om den i 1844 indførte nye
Jordskyldsætnings Væsen og Historie, Kbhvn. 1844.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
