Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
§ 130. a) Egentliga kommunalskatter.
s/1
grunder d. v. s. efter fyrkar eller bevillningskronor, men afgifter
kunna äfven upptagas efter annan grund, om så blifvit genom
allmän författning stadgadt, F. Kyrkost. § 35. Såväl för
lands-som stadskommun samt för kyrkokommun är stadgadt uttryckligt
förbud mot påläggande af personliga och efter matlag utgående
afgifter, som icke hafva bestämdt stöd i lag, K. F. 22 juni 1883.
Landstinget skall likasom andra kommunala myndigheter
bestämma afgifter och arbetsbidrag efter särskilda grunder, om
sådana med afseende å vissa företag och åtgärder finnas lagligen
faststälda. Detta gäller om den allmänna sjukvårdsafgiften och
om bidragen till skjutsentreprenaderna, se § 131. Men för öfrigt
skall landstingets skattebehof fyllas genom landstingsskatt d. v. s.
genom uttaxering af vissa ören å hvarje från landstingsområdet
till staten utgående bevillningskrona. Landstinget eger emellertid
att med hänsyn till en utgifts större eller mindre nytta för
landstingsområdets olika delar, för landsbygd eller städer särskildt
bestämma, huru landstingsskatten må utgå, om vissa delar af
landstingsområdet må från skattebidrag till en utgift befrias eller
med sådant bidrag i jämförelsevis mindre mån betungas, F. L. T.
§§ 46—48, K. Br. 5 jan. 1872.1 Flera landsting hafva med
stöd af den nämda rätten under åtskilliga år uttaxerat ett högre
antal ören på hvarje kronas bevillning för jordbruksfastighet än
å bevillningskrona för andra beskattningsföremål. Men denna
olikhet har numera afskaffats.2
3. De norska kommunalskatterna utgå dels af fast
egendom dels af förmögenhet och inkomst.
Inom amtskommunen uttaxeras kommunalskatten,
amtsskatten, uteslutande såsom egendomsskatt efter matrikulskylden.
Men amtskommunens hela skattebehof behöfver icke fyllas på
detta sätt, ty amtsformandskabet eger att besluta, att en del däraf
— högst hälften — må fördelas å områdets herreder, som då
måste inräkna beloppet bland sina utgifter. Vid fördelningen
emellan herrederne skall halfva beloppet beräknas efter
matrikulskylden, en fjärdedel efter folkmängden och en fjärdedel efter
grund, som amtsformandskabet bestämmer.
1 Walldéns och Wennbergs Samling VI, n:o 294.
2 Rabenius III, 383, 400—404, Blomberg, a. st. 71—74, Hammar
skjold, 76 — 98, 263—264.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
