Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
576
§ 130. a) Egentliga kommunalskatter. s/1
I primärkommunerna tillkommer det kommunalstyrelserna
att inom vissa lagbestämda gränser närmare afgöra, huru mycket
af den nödiga kommunalskatten skall uttaxeras såsom
egendomsskatt och såsom skatt å förmögenhet och inkomst.
Egendomsskatten, som på landsbygden uttaxeras å matrikulerade fastigheter
efter deras matrikulskyld samt å industriella anläggningar, grufvor,
skeppsvarf o. d. efter särskild taxering i skyldmark, och i
städerna taxeras å hus och mark, vattenfall, varf o. d. i enlighet
med de närmare regler om skattens fördelning och om
skatte-taxter, som gälla för särskilda städer, jfr. t. ex. L. f. Kristiania
17 april 1880, får i allmänhet å landsbygden aldrig bestämmas
till mer än hälften af hela herredsskatten och i stad ej till mera
än en tredjedel, likasom, då skatten en gång. införts, ej till
mindre än en tiondedel, af hela byskatten. Vid fastställandet af
egendomsskattens belopp i förhållande till förmögenhets- och
inkomstskatten skall för öfrigt iakttagas, att egendomsskatten ej
får öfverstiga eller underskjuta medelsumman af denna skatt för
de föregående fem åren, i landskommunerna med mer än 2 kronor
för hvarje skylddaler eller i krona för hvarje skyldmark, i
städerna med mer än i krona för hvarje 1000 kronors
taxeringsvärde. På grund af säregna omständigheter må för något år
uttaxeras egendomsskatt, som öfverskrider den angifna
maximi-eller minimigränsen, i landskommunerna med amtsudvalgets bifall,
i städerna med kunglig approbation. På landsbygden kan för
öfrigt kommunalstyrelsen successivt afskaffa all egendomsskatt till
primärkommunen, hvilket däremot ej kan ske i städerna, 11. L.
om Landkom. Skattevæsen 15 april 1882 §§6—14, Byk. Skattev.
s. d. §§ 4-6.
Af förmögenhet och inkomst skall i allmänhet hvar och
en blott skatta till den kommun, där han bor. Härifrån hafva
dock tvänne undantag gjorts. För det första bestämmer § 17 i
L. om Landk. Skattev. och § 9 i L. om Byk. Skattev., att
förmögenhet i och inkomst af fast egendom eller anläggning samt
förmögenhet i och inkomst af näring, som är förbunden med
sådan egendom eller anläggning, beskattas i det distrikt, där
egendomen eller anläggningen är belägen. Till egendomar och
verksamheter, som på detta sätt beskattas, hänföras särskildt:
a) jordbruk och skog samt hus och grund, b) lændser, dammar,
lastageplatser och skeppsvarf, c) fiskeplatser och salterier, d) verk,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
