Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Psykos eller hjältemod. Petrograd i juni 1917
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Psykos eller hjältemod? io;
— Den utbildar sig i fyra veckor med största
möjliga iver och flit. Vi arbeta tolv timmar om
dagen med exercis, skjutning, marscher och
militärinstruktion. Endast mellan 6 och 8 få vi ta emot
besök av anhöriga. Permission beviljas aldrig. Vi få
icke lämna detta hus förrän om io dagar, då vi skola
sändas till fronten. — Vill ni se, hur soldaterna bo?
Vi gå ut i kasernen. Adjutanten låter oss gå före
i dörren. Jag tvekar av instinkt, då ler hon:
— Men vad gör ni, monsieur, jag är ingen fröken,
jag är en soldat!
Och jag måste gå först.
I de stora logementen ser det ut som i varje annan
kasern, bara med den skillnad, att sängarna icke
innehålla annat än en filt och en liten huvudkudde på
brädbottnarna. Adjutanten säger, att soldaterna måste
ligga så för att hastigt vänja sig vid strapatser och
umbäranden. Här och var stä kokkärl och andra
militära effekter. Men på en rad hängare ser man
något, som icke förekommer i andra kaserner, en hel
mängd damkappor, kjolar, hattar, vita underkjolar och
blusliv!
På vägen ned måste jag ge vika för de frågor,
jag hållit tillbaka hela tiden:
— Vad är ert namn, adjutant? Hur kommer det
sig, att ni talar en så ypperlig franska?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
