Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Psykos eller hjältemod. Petrograd i juni 1917
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Psykos eller hjältemod? io;
— Mitt namn är Skrydloff. Min far är amiral,
ni har nog hört hans namn. Själv är jag uppfostrad
i Bryssel, där jag gått igenom konservatoriet. I
början av kriget togs jag till fånga av tyskarna och
sattes i fängelse som spion. Senare slapp jag lös och
har sedan tjänstgjort som sjuksyster vid fronten, tills
denna idé blev mig bekant. Då ansåg jag det vara
min plikt att erbjuda kommendanten mina tjänster.
Vi passera just en halvöppen dörr till en liten
kammare.
— Det är kommendantens rum — säger fröken
Skrydloff — det vågar jag inte visa er. Och med
synbar vördnad drar hon till dörren.
Så komma vi ned på gården igen och passera
genom en andra huslänga ut på en större
murom-gärdad plan. Där marscherar just hela bataljonen
med på axel gevär i fast takt och god hållning runt
för att avsluta dagens övningar. Där finns inte ett
ansikte, som uttrycker någon hysterisk upphetsning
eller ens tillgjord käckhet. De se alla ut som ganska
trötta arbetare, som längta efter mat och vila. Och
likväl är det något så revolterande i anblicken av
denna rundlagda, mjuklemmade, kortbenta trupp, att
man måste bita ihop tänderna för att inte skrika.
Efteråt sade jag till min tolk:
— Vet ni, i det ögonblick adjutanten nämnde,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
