Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
184 APOCALYPSIS REVELATA [Vers 11.
skenet mörker, ja, för hvilka solen är idel stockmörker.
Sådana ögon få efter döden de, som i världen hafva bestyrkt sig
i falskheter, ända därhän att de se det falska såsom sant, samt
det sanna såsom falskt.
696. »Och de tuggade sina tungor för besvärlighetens skull»
betecknar, att de icke uthärdade sanningarna. Med
»besvärligheten» förstås icke en besvärlighet från falskheter: dessa göra
dem icke någon besvärlighet; utan det förstås besvärligheten
från sanningar, således att de icke uthärda dem. Med »tugga
tungorna» betecknas att icke vilja höra sanningar, ty med
»tungan» betecknas bekännelsen af det sanna, emedan tungan tjänar
tanken för talet, samt andligen för bekännelsen. Med »tugga
tungan» betecknas att afhålla tanken ifrån att höra sanningar.
Att detta betecknas med att »tugga tungan», kan icke bestyrkas
ur Ordet, emedan det icke läses där; men det har gifvits att
veta det af erfarenhet i Andliga Världen: medan någon där talar
trons sanningar, tillbakahålla de andar, som icke uthärda att
höra sanningar, sina tungor med tänderna och jämväl bita
läpparna, såsom ock ådraga andra att vidröra sina tungor och
läpparna med tänderna, och detta ända till besvärlighet. Utaf
dessa saker är nu uppenbart, att med »de slickade * sina tungor
för besvärlighetens skull» betecknas, att de icke uthärdade
sanningarna. Att »Tungan», såsom talets organ, betecknar tanke
oclg bekännelse, och jämväl det sannas lära, kan ses ofvanföre
n. 282.
697. [VERS 11.] »Och de hädade Himmelens Gud för sina
besvärligheters skull och för sina varsdrs skull» betecknar, att
de icke kände erkänna Herren allena vara Himmelens och
Jordens Gud för genstridigheternas skull från inre falskheter och
ondskor, härstammande från det erkända och antagna
Dogmstycket om blotta tron. Med »häda Himmelens Gud»
betecknas att förneka eller icke erkänna Herren Allena vara
Himmelens och Jordens Gud, n. 571, 582. Med »besvärligheterna»
betecknas besvärligheterna att erkänna detta, såsom ofvanföre
n. 696, således genstridigheterna från inre falskheter, förty hvad
som strider emot (»genstrider»), detta är besvärligt; »besvärlig-
* Lambebant, hvilket ju möjligen kan tänkas vara tryckfel i st. f. mandebant,
»tuggade». Öfvers,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
