Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N:r 710.] SEXTONDE KAPITLET 195
jämväl dom - att himmelen [betecknas], kan ses n. 221, 222;
och dom, n. 229 - och detta emedan nu är uppdagadt, att
Församlingens alla ting äro nedödelagda, således att hennes
slut är, och i en Församlings slut sker en dom; hvarföre detta
säges, när den sista Ängeln utgöt skålen från Himmelens Tempel
från Tronen. Med »det har skett» betecknas, att det är
fulländadt, det är, att Församlingens alla ting äro nedödelagda, se
ofvanföre n. 676.
710. [VERS 18.] »Och vordo röster och blixtar och
åskdunder» betecknar resoneringar, förfalskningar af det sanna
och bevisföringar från (på grund af) det ondas falskheter i
Församlingen hos dem, som äro i blotta tron, och svinka (draga
sig för} att reflektera öfver ondskorna hos sig, enär de icke
vilja afvika ifrån ondskorna om de visste dem. Att med »röster,
blixtar och åskdunder» betecknas resoneringar, förfalskningar af
det sanna och bevisföringar från falskheter, kan vara tydligt
utaf ofvan i n. 396, 531 sagda saker, och liknande ting där.
Att de, som äro i en tro skild från lagens verk och däraf i
lefvernets ondskor, svinka (draga sig för) att reflektera öfver
ondskorna hos sig, emedan de icke vilja afvika ifrån dem om de
visste dem, är uppenbart utan förklaring. Erfarenheten lär detta;
ty ondskorna äro nöjen (angenäma), emedan de äro kärlekar,
och ifrån nöjen vill ingen afvika, om han icke skådar till lifvet
efter döden, och först till helvetet hurudant det är, och sedan
till himmelen hurudan den är, samt tänker utanför det ondas
handling på desamma. Om han då äfven skådar till Herren,
och tänker: »Hvad är det timliga i hänsyn till det eviga, om
icke såsom ett intet?» då kan han reflektera öfver sina ondskor,
samt vilja veta dem, och afvika ifrån dem. Men om han hade
bestyrkt sig i blotta tron, då skall han säga i hjärtat: »Vår
Teologiska tro - Att Gud Fader förbarmar sig för Sonens
skull, Som har lidit för våra synder, om jag utaf någon
förtröstan bönfaller härom - gör alla ting»; då reflekterar han
icke öfver något ondt hos sig, säger äfven vid sig själf i kraft
af den tron, att det onda icke fördömer, och att frälsningen är
ren barmhärtighet, förutom andra dylika ting: sålunda förblifver
han i sina ondskor, och förnöjer sig i dem ända till lifvets slut.
Sådana äro de resoneringar, förfalskningar af det sanna och be-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
