Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N:r 724.] SJUTTONDE KAPITLET 217
djur» i andlig mening betecknas naturlig böjelse, och att det
säges om Ordet, om Församlingen och om Människan, kan ses
ofvanföre n. 239, 405, 567; att de fyra Djur, af hvilka det ena
var ett Lejon, det andra en Kalf och det fjärde en Örn, beteckna
Ordet, och jämväl hos Ezechiel kallas »Vilddjur (Djur)», n. 239f
275, 286, 672; att »Häst», som äfven är ett djur, betecknar
Ordets förstående, n. 298. Att »Lamm» betecknar Herren, »Får»
Församlingens människa, och »Hjord» själfva Församlingen,
är bekant. Dessa saker äro anförda, på det att icke någon
må förundra sig öfver, att med det »scharlakansfärgade
Vilddjuret» betecknas Ordet: och emedan det Katolskt Romerska
Religionssättet på Ordet grundar sin styrka och sin värdighet,
fördenskull sågs den Kvinnan sittande på ett scharlakansfärgadt
Vilddjur, såsom förut öfver (på) »de många vattnen», vers l,
med hvilka betecknas Ordets sanningar kränkta och vanhelgade,
ofvanföre n. 719. Att med det Vilddjuret betecknas Ordet, är
påtagligen uppenbart utaf de saker, som sägas om det i det
följande af detta kapitel, såsom i versen 8: Vilddjuret, som du
såg, var och är icke; och undra skola de som bo på jorden,
seende Vilddjuret, som var och icke är, men likväl är. I
versen 11: Vilddjuret, som var och icke är, är själft åttonde
Konungen, och är af de sju, och till undergång går det bort,
I vers. 12, 13: Att de tio Hornen äro tio konungar, hvilka
skola öfverlämna sin makt och myndighet åt Vilddjuret. I vers
17: Gud har gifvit i deras hjärtan att gifva sitt Rike åt
Vilddjuret. Sådana saker kunna icke sägas annat än om Ordet.
724. »Hafvande sju hufvuden och tio horn» betecknar
förståndighet från Ordet, i begynnelsen helig, sedan ingen, och
slutligen galenskap, samt makt från Ordet oaflåtligen mycken.
Att »Hufvud» betecknar förståndighet och vishet, när det är
om Herren och om Ordet, och i motsatt mening galenskap och
dårskap, kan ses ofvanföre n. 538, 568. Att »sju» icke beteckna
sju, utan allt det där, och sägas om en helig sak, n. 10, 391,
Att »horn» betecknar makt, n. 270, och att »tio horn» beteckna
mycken makt, n. 539. Att med de »sju hufvudena» betecknas
förståndighet, i begynnelsen helig, sedan ingen, och slutligen
galenskap, är uppenbart af vers. 9, 10 af detta kapitel, där det
af Ängeln säges hvad som betecknas med de »sju Hufvudena»^
om hvilka ting nedanföre. Utaf dessa saker är uppenbart, att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
