Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje akten - Scen 2
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kl
spektera de fattighuset. Men . . . vet ni. . .
det var en stund som både jag och Anton
Antonowitsch trodde, att man skvallrat på oss.
ANNA ANDREJEWNA:
Hvad hade ni att befara? Ni har väl ingen
tjänst att svara för?
DOBTSCHINSKIJ:
Nej, visserligen. Men, ser ni, hvar gång jag
bör en förnäm och mäktig man tala så
kommer jag i ångest.
ANNA ANDREJEWNA:
Ännu har jag knappt hört er yttra ett enda
förnuftigt ord. — Säg mig. . är han ung eller
gammal?
DOBTSCHINSKIJ:
Han är ung . . mycket ung . . på sin höjd
några och tjugu år, men han talar som en
gammal och vis man: »Som ni behagar»,
sade han, »jag låter er helt och hållet
bestämma. )
gestikulerar ifrigt:
Och så fint han lägger sina ord se’n: »Jag»,
sade han, »tycker om att läsa och skrifva;
men hvem f-n kan det, när man inte har
ljus.»
ANNA ANDREJEWNA:
Hur ser han ut? Är han mörk eller blond?
DOBTSCHINSKIJ:
Hvarken det ena eller andra, och ögon har
han som ett vildt djur. Aldrig håller han
6
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
