Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Femte akten - Scen 8
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
215
Men hvad pratar jag om generalguvernörer!
Gör en föga vördnadsfull gäst.
Om dem bör man här tala så lite som
möjligt.
ANNA ANDREJEWNA:
Men det här är ju alldeles otänkbart. .
Anton! Han är ju förlofvad med vår dotter . . !
POLISMÄSTAREN:
Vanvettig af ilska:
Sa’ du »förlofvad»!? Vågar du nu . . här . .
sticka mig i näsan med detta ord!?
Med stegradt raseri:
Alla afgrundens andar! Kom hit och se . !
Hela världen . . . hela kristenheten . . kom
och bevittna, huru en kejserlig polismästare
är förvandlad till en uridiot, grundlurad,
plundrad och utskrattad! Gifven honom det
namn, han förtjänar . . . !
Han hotar sig själf med knuten hand.
Du gamla, urbota åsna! Du skurk, du
vedervärdiga, ömkliga fårskalle, som ej kunnat
skilja en excellens, en kejserlig troman från
en vanlig landsvägsriddare och trashank,
ännu ej torr bakom öronen! Där jagar han nu
vägen fram under jubelrop och lustigt
klingande bjällror för att inför hela världen
utbasuna sin triumf! Men ej nog att jag
härigenom blir en visa i hvar mans mun!
Hvarenda bläcksuddare och pappersfördärfvare, som
tror sig kunna fabricera ett teaterstycke, skall
bringa mig och hela denna helvetiska
historia upp på tiljan! Det är ju så att man blir
galen! Hvarken min rang, min person eller
mitt ämbete kamma att skonas! Alla skola
de skräna och applådera — dubbelvikna af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
