Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
§0
aktiga massan att da^tinga med den gemensamma fienden
och förråda sina vänner genom att återupptaga arbetet i en
oläglig tid, ådagalade revolutionärerna ett klokt förutseende.
Det var också därför de hade den djärvhet som1
omständigheterna och nödvändigheten krävde.
Emot denna taktik, som blott var ett logiskt iscensättande
av generalstrejken, var armén vanmäktig. Även om den kunnat
göra allting, om1 den varit duglig att avhjälpa maskinernas
och verktygens strejk, varit duglig att utföra allt
oundgängligt arbete, så hade det dock varit omöjlig att få soldaterna
att räcka till överallt, placera dem överallt och till allting.
De voro allt för få.
Trots regeringens goda vilja att ingripa överallt var det
dock omöjligt att uppdela hela armén till industriellt och
publikt arbete. Den var icke outtömlig! Och en del måste
reserveras för kapitalismens försvar.
Man hade förvandlat soldaterna till bagare,
gasverksarbetare, järnvägsmän o. s. v. — man det var ännu otillräckligt!
I dussintals andra fack kunde militären icke alls ersätta de
strejkande.
Ett betydeligt antal trupper voro kringströdda som, vakt
vid byggnader, fabriker, magasiner, kanaler, järnvägslinjer,
offentliga moment o. s. v. De utgjorde tusenden och åter
tusenden av män avstängda från den produktiva verksamheten
och frånskilda sin militära funktion.
Under normal fredstid bestod armén av omkring 600,000
män, samlade i kaserner över hela Frankrike. Men enbart i
Paris fanns för närvarande mer än 600,000 strejkande.
Arméns numeriska otillräcklighet och vanmakt till att
övervinna generalstrejken var så mycket mera påtaglig, som
den revolutionära resningen icke inskränkte sig till Paris.
Följaktligen hade regeringen knappast mer än de i Paris med
omnejd kasermerade trupperna till sin disposition för
bekämpandet av den därvarande strejken. Detta av tvenne
orsaker: den kunde icke tömma provinserna från trupper —
ordningen var där i lika stor fara — och å andra sidan kunde
den icke omplacera regementena efter behag och sända dem
från sina garnisoncentra.
Den hade försökt att föra trupper från östra delen av
landet till Paris — och försöket hade ömkligt misslyckats.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
