Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Alexander II:s regering - Den revolutionära rörelsen under Alexander II
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
62
anses stå i förbindelse med propagandisterna, spioner svärmade
öfverallt, fängelserna blefvo småningom öfverfyllda, tredje
afdelningen arbetade feberaktigt genom sina värktyg i alla delar af
riket och skickade en efter annan, grupp efter grupp, i
förvisning till någon afkrok af europeiska Ryssland, eller till Sibirien.
Icke mindre än 37 guvernement voro, enligt officiell uppgift i
ett regeringscirkulär från denna tid, smittade af den
revolutionära andan.
Men trots allt, som gjordes för att förkväfva den, fortsatte
propagandisterna sin värksamhet. Deras entusiasm steg under
förföljelserna till fanatism, deras förhoppningar till öfvertygelse
att de inslagit den rätta vägen till framgång för sin sak. Den
ena efter den andra försvann under åren 1873 och 1874.
Pe-rovskaia häktades, frikändes af domstolen, men förvisades
administrativt, Kravchinskij och Rogatschoff häktades, lyckades med
böndernas tillhjälp rymma, men måste därefter hålla sig mera
dolda, Krapotkin inspärrades, likaså Schischko, Volkhofskij,
Bok-chanofskij och otaliga andra, mera och mindre kända. I
tio-och hundratal försvunno propagandisterna under dessa år, ofta
utan att deras vänner förr än långt efteråt fingo veta hvart de
förts, om de också säkert kunde antaga att de råkat i regeringens
våld. Men ständigt framträdde nya arbetare och togo vid, där
de förra slutat. 1874 på sommaren, sedan de flesta af dem
som börjat rörelsen, blifvit arresterade, uppträdde plötsligt nya
hjälptrupper. Några hundra unga män och kvinnor, tillhörande
folket, sådana som djupast berörts af de nya lärorna, satte sig
spontant i rörelse för att fortsätta värket, drogo omkring i städer
och byar, spridde skrifter af allehanda slag och predikade öppet,
utan minsta försiktighetsmått, nödvändigheten att massorna reste
sig, att revolutionen bröte ut.
Följden kunde naturligtvis icke bli någon annan än
värkliga masshäktningar — enligt Krapotkin arresterades icke mindre
än femton hundra personer under »den galna» sommarens
agitation. Chefen för tredje afdelningen hade blifvit Rysslands
mäktigaste man, hans värktyg af olika grader hade öppen fullmakt
beträffande husvisitationer och häktningar. De befintliga fängelserna
räckte icke längre till, men nya byggdes och vägen till Sibirien
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>