Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Alexander III:s regering - De revolutionära vid Alexander III:s tronbestigning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
109
afsättning af tsaren, delvis på håll och inom kretsar, som stodo
Alexander III:s person alltför nära för att någon där skulle
kunnat misstänka sådana afsikter. I allmänhet kommo väl dessa
planer icke längre än till meningsutbyte inom de trängsta
kretsar, men en af de missnöjda, den ryktbare general Skobeleff,
gick längre.*) Han hade redan förut, genom sin vägran att
intaga en af de »temporära» generalguvernörsposterna, öppet visat
sitt ogillande af regeringens politik, hade — i Smolensk — gjort
försök att närma sig det revolutionära partiet och hade slutligen
äfven vägrat att inträda i det »frivilliga försvaret», ehuru därtill
uppmanad af dess spiritus rector, furst Voronzoff-Daschkoff. Nu
hade han uppgjort den enkla planen att i spetsen för ett af de
regementen, på hvilka han under alla omständigheter kunde lita,
omringa tsarens palats, arrestera honom, tillsätta en provisorisk
regering och proklamera konstitutionellt statsskick för Ryssland.
Tyvärr ansåg han sig dock icke kunna ensam genomföra planen
och vände sig därför till grefve Ignatieff med frågan om denne
ville medvärka och inträda i den provisoriska regeringen.
Ignatieff omfattade med sin vanliga, föga öfvertänkta och föga
pålitliga ifver Skobeleffs förslag och båda vände sig till
Loris-Melikoff för att få honom till tredje medlem af förbundet Men
Loris-Melikoff, som hyste alls intet förtroende för grefve
Ignatieff, vägrade — antagligen äfven af andra skäl — att taga någon
som hälst befattning med saken. Han teg emellertid och däraf
begagnade sig grefve Ignatieff för att angifva icke blott
Skobeleff utan äfven Loris-Melikoff hos tsaren, som kort därpå gjorde
angifvaren till inrikesminister.
Den som erhöll meddelandet om denna intrig i första hand
af Loris-Melikoff, har icke tillåtit att hans namn offentliggjorts,
hvarför någon garanti för dess riktighet icke finnes. Men något
giltigt skäl att betvifla dess sanningsenlighet finnes icke häller,
tvärtom talar den omständigheten att Loris-Melikoff snart efteråt
*) Denna episod, som icke ägde annan betydelse än den af ett bevis
för den stämning som rådde, meddelas af Stepniak (Sergej Kravtschinskij) i
lians arbete »King Stork and King Log», Del 1, sidd. 51—52. Stepniak hade
uppgiften från en af Loris-Melikoffs närmaste vänner, hvilken erhållit den af
Loris-Melikoff själf under dennes sista sjukdom i Nizza.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
