Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Alexander III:s regering - Reaktionen under Alexander III
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
132
förblef detta i någon mån lösligt. Den fria medborgerliga
värk-samheten togs i rätt vidsträckt skala i anspråk för genomförandet
af bondeemancipationen. Och de i anslutning till denna
införda reformerna på förvaltnings- och lagskipningsområdena —
duma- och semstvoinstitutionerna samt det nya
domstolsväsendet — påkallade äfven medborgerlig värksamhet jämte och
utanför den byråkratiska. Det uppstod en konflikt, som räckte ända
till Alexander II:s död, och hvarunder byråkratin genom
ständiga småsegrar alltmera återvann den förlorade terrängen, men
under så starkt och så oafbrutet stigande motstånd från folkets
sida, att själfhärskaren till sist beslöt icke blott att afstå från
det återvunna, utan till och med att öfverlämna nya områden
åt medborgarna.
På den vägen skulle en värklig evolution, en utveckling i
konstitutionell riktning kunnat bringas till stånd, med småningom
skeende, faktisk inskränkning i den oansvariga byråkratins makt,
men endast skenbar och formell begränsning af den till
byråkratin öfverflyttade själfhärskaremakten. Såväl Nikolai I som
Alexander II hade, om icke insett, så åtminstone haft en känsla
af att själfhärskaremakten i allt högre grad blifvit fiktiv, men
på denna fiktion lyckades Pobedonostseff förmå Alexander III
att tro. Så blef den byråkratiska despotismen öfverallt och på
alla områden allenarådande och dess första och förnämsta
omsorg blef naturligtvis förkväfvandet af hvarje tillstymmelse till
medborgerlig värksamhet.
Det främsta föremålet för denna omsorg blef
semstvo-insti-tutionen, hvilken från första början på grund af dess
utvecklingsmöjligheter varit reaktionen en nagel i ögat. Att direkt
upphäfva denna institution riskerade man icke. Det skulle väckt
alltför stark förbittring hos hela nationen och skulle måhända
därjämte stött på motstånd hos Alexander III, som ju — i allt
fall i teorin — gjort till sitt förnämsta ögnamärke allmogens,
böndernas välfärd. Men det mötte föga svårigheter att på olika
sätt undergräfva den lokala själfstyrelsen, som ju icke erhållit
så bestämda former, eller slagit så djupa rötter i
folkmedvetandet, att man med tillräcklig energi skulle motsatt sig åtgärder,
som endast indirekt angrepo den.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
