Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Alexander III:s regering - Reaktionen under Alexander III
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
146
aldrig varit afsedda för publikation, från ryska judar till släktingar
och vänner i andra länder. Allting, som om dessa förföljelser
blifvit kändt, bevisar att regeringen och myndigheterna, i allt
fall efter det Pobedonostseff kom till styret, gjorde sitt värsta för
att i så hög grad som möjligt ytterligare försvåra det ohyggliga
läge, som genom befallningen att tillämpa det redan i det
närmaste glömda maj-ediktet tillskapats för judarna i Ryssland.
Att detta var regeringens konsekvent genomförda afsikt
måste anses vara fullt bevisadt, men förgäfves frågar man sig hvilka
de bestämmande motiven voro för denna medeltidsaktigt
barbariska förföljelse. Officielt förklarade man visst att judarnas
närvaro på landsbygden utgjorde en fara för bönderna, som
år efter år råkade allt djupare i skuld till de judiska
procen-tarna och affärsmännen i allmänhet. Dessas osnygghet,
oärlighet, osedlighet och öfriga laster och lyten påstodos äfven vara
ägnade att genom exemplets makt fördärfva allmogen, hvarför
det vore bättre, klokare och tryggare att sammanföra allt hvad
judar hette i de distrikt, där de af ålder fått vistas och där
deras inflytande icke längre kunde göra tillståndet värre.
Mer än troligt är att dessa och liknande synpunkter
in-gåfvos Alexander III och förmådde honom att gifva sitt bifall
till förföljelserna. Men att Pobedonostseff och andra, som kände
den ryska landtbefolkningens förhållanden, skulle värkligt trott
på sådana skäl, är icke gärna möjligt. De visste nogsamt att
kristna procentare, som förekommo i mängd jämte de judiska,
icke alls voro bättre än dessa, att de judiska affärsmännen på
landsbygden voro de enda, som — låt vara på oftast mycket
betungande vilkor — kunde och ville hjälpa bönderna, när dessa
icke utan hjälp kunde komma till rätta till nästa skörd. Och
vidare visste de att den ryska allmogen beträffande osnygghet
och opålitlighet i affärer icke kunde fördärfvas af vare sig judar
eller andra, medan dessa i sedligt afseende i flertalet fall stodo
på en betydligt högre nivå än deras kristna grannar och
vedersakare. Hvad smuggling slutligen angår, så var det ingen
hemlighet, hvarken för de styrande i Ryssland eller för andra, att
gränsbefolkningen fullkomligt oberoende af nationalitet och
religion i alla tider bedrifvit lurendräjeri i så stor skala omstän-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
