Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Alexander III:s regering - Reaktionen under Alexander III
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
160
de synas anse sig behöfva, när det gäller användande af väld
mot andra än judar och sekterister, tillgripas åtgärder i allt
väsentligt lika de tidigare skildrade.
Ett af de brutalaste fallen af sådant proselytmakeri under
Alexander III:s tid inträffade år 1893 i den lilla staden Krozhe
invid rysk-polska gränsen, där församlingen, trots det att den
förklarats öfvergången till den grekisk-katolska ortodoxin, vägrade
att utrymma sin romersk-katolska kyrka. Alla de ryska
myndigheternas uppmaningar förblefvo obeaktade. Menigheten
aflägsnade sig icke från kyrkan, där permanent gudstjänst hölls. Då
skickades ett komando kosacker att drifva ut de tredskande och
befallningen utfördes med sådant nit, att tjugu af katolikerna
dödades på stället, medan ett hundratal mer eller mindre svårt
sårades och ytterligare ett betydligt antal dränktes i en
närliggande flod, dit de flyende jagades af kosackerna.
I allmänhet riktade dock reaktionen under Alexander III i Polen
och Östersjöprovinserna hälst sina angrepp, dels mot de lokala
institutionerna af olika slag, som helt enkelt upphäfdes, dels mot de
inhemska språken som förbjödos såväl i skolorna som i det
offentliga lifvet, ja, till och med i butiker, på gatorna, vid möten o. s. v.
Den som icke talade ryska pliktfälldes och kunde, om han
treds-kades, i administrativ väg underkastas långt svårare straff. 1893
gick chefen för undervisningsväsendet i Warschau, Apukhtin, till
och med så långt, att han förbjöd undervisning på polska i
därvarande döfstumsinstitut! Att han därmed dömde de döfstumma
att aldrig kunna göra sig förstådda af sin närmaste omgifning,
eller ens af hvarandra, betydde naturligtvis ingenting i jämförelse
med vetskapen att de lärde sig med fingrarna forma ryska
bokstäfver och ord.
Den blinda fanatismen och intoleransen härskade oinskränkt
i Pobedonostseffs person på skolans som på kyrkans område.
Den förut citerade artikelförfattaren i »Christian World» afslutar
icke utan skäl sin skildring af förföljelserna af icke-ortodoxa i
Ryssland med följande ord:
»Nationerna i västerländerna synas icke veta att de vid sina
portar hafva en makt, mera intolerant beträffande religionsfrihet
än Spanien under dess värsta tid, och förföljare (af olika tro-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>