Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Den nyaste tiden - Nikolai II:s första regeringsår
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
angående deltagande af semstvo-representanter i den allmänna
skötseln af statens inre angelägenheter. Låten alla veta att jag
ägnar hela min kraft åt folkets bästa, men att jag skall
upprätthålla autokratins princip lika fast och oryggligt som min
evigt saknade fader.»
Det var ett språk, som åtminstone beträffande tydlighet icke
lämnade mycket öfrigt att önska. Huru det uppfattades af och
hvilket intryck det gjorde på semstvo-deputationerna framgår
bäst af det faktum att vid den följande dag försiggående
högtidliga tacksägelsegudstjänsten endast trettio af dessas sexhundra
medlemmar voro tillstädes. Alla de europeiska tidningarnas
speciella korrespondenter uppgåfvo att tsarens tal orsakade allmänt
missnöje och knot.
»Politiskt taget» — säger Stepniak — »betecknar talet af
den 20 december en vändpunkt i vår oppositionella rörelses
historia. Hittills hade regeringen förklarat att endast utom lagen
stående individer, revolutionära galningar, socialister och andra
vanhederliga personer yrkat på reformer af vårt politiska system.
Nikolai II var den förste, som offentligt erkände att landet
genom dess befullmäktigade representanter bad honom om en
konstitutionell reform, och han, tsaren, vägrade att efterkomma
deras anhållan och var besluten att fortsätta att vägra så länge
han kunde.»
Alexander III:s reaktionära rådgifvare hade lyckats få äfven
Nikolai II helt och hållet i sitt våld. Den Pobedonostseffska
regimens fortbestånd var säkerstäldt, tsaren hade blifvit förmådd
att försvära sig åt reaktionen i dess värsta form. För de
oppositionella, de frisinnade och de revolutionära återstod intet annat
än att söka framkalla en så stark rörelse, så allmän och djup
oro, att regeringen skulle se sig af ren själfuppehållelsedrift tvungen
att inslå på nya banor.
Deras sträfvanden understöddes och understödas än i dag
på det kraftigaste af reaktionen själf. Den har under de år
Nikolai II sutit på de ryska tsarernas tron aldrig upphört att
på alla sätt i dess förmåga, med alla medel till dess förfogande,
bringa missnöjet och oron att stiga ständigt högre, att gifva
sig ständigt starkare och allmännare uttryck. Den har ännu
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
