Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Den nyaste tiden - Reaktionen under Nikolai II
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
221
lyckades Durnovo — som »lånat» betydande summor af
Kri-voschein — hålla denne ryggen fri. Tsaren befallde till och med
att ingenting om undersökningen skulle få offentliggöras. Men
Durnovos förbindelser med den f. d. kollegan kommo äfven i
dagen och befunnos af sådan art, att han fick tillsägelse att taga
afsked.*) Durnovos efterträdare blef geheimerådet I. L.
Gore-mykin, som gjort sig känd såsom en ypperlig representant för
den ryska tjänstemannaklassen och på samma gång såsom fanatisk
judehatare. Man far måhända icke alltför mycket vilse om man
antar att sistnämda kvalifikation i högre grad än någon annan
förvärfvat honom Pobedonostseffs bevågenhet. Och
Pobedonostseff var numera blifven så godt som enväldig.
Det fanns dock folk i Ryssland, som hoppades att den nye
inrikesministern skulle hälst i någon mån förändra kurs. Man
visste att han en gång uttalat sig emot införandet af
distriktchefs-institutionen, hvilken gjorde bönderna så godt som rättslösa på
nytt, och tog icke i betraktande att hans gynnare
Pobedonostseff då äfven opponerat mot institutionen i fråga,**) hvarför
Gore-mykins motstånd mot den reaktionära institutionen mycket väl
kunde bero på önskan att ställa sig in hos den mäktige
beskyddaren. Att motståndet icke berott på någon grad af
fri-sinthet hos den nye inrikesministern blef emellertid snart tydligt.
Adeln i guvernementet Tver beslöt den 28 december 1895 —
med 240 röster mot 20 — att anföra klagomål hos tsaren öfver
guvernören i Tver, emedan denne fullkomligt godtyckligt
förbjudit sextiosex olika personer att fungera såsom medlemmar
af direktionerna för skolor, som de själfva uppbyggt och satt i
*) Mera än en månad förrän han entledigades, kunde en korrespondent
meddela tidningen »New York Tribune» det faktum att Durnovo tillsagts att
taga afsked samt att Sipjagin i S:t Petersburg nämdes såsom inrikesministerns
efterträdare. Anledningen till afskedet var känd af litet hvar i rikshufvudstaden,
enär undersökningskommissionens protokoll kommit ut bland allmänheten
och till och med offentliggjorts af tidskriften »Free Russia» (decembernumret
1895).
**) Hvarför prokuratorn i heliga synoden då motsatte sig en reaktionär
åtgärd har aldrig blifvit förklaradt. Man antar att hans opposition berodde på
personliga motiv, som rörde antingen förslagets upphofsman, grefve Dmitri
Tolstoi, eller den som slutligen genomförde det, Durnovo.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
