- Project Runeberg -  Revy i literära och sociala frågor. Under medverkan af flere författare utg. af Gustaf af Geijerstam / 1886 /
54

(1885-1886)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

54

ningen darrar, under gången, men resultatet är dåligt. Det blir
ieke mycket gjordt. Större delen af den kraft, som utvecklas
inom maskinen, åtgår på att förstöra maskinen sjelf. En smord
maskin går tyst och lätt; den arbetar väl, utan att någon
väsentligare del af dess utvecklade kraft verkar förstörande på
maskinen sjelf.

Likaså med en kultursjuk och en sund menniska. Den
senare arbetar tyst och lätt utan att skada sig sjelf; den förra
uträttar med alla sina ansträngningar mindre och lider sjelf
mera.

Det är dock icke min mening, att menniskorna kunna
indelas i tvenne olika kategorier: kultursjuka i ofvan antydda
bemärkelse och friska. Nej, fastmer äro de flesta modernt
utvecklade menniskor något litet angripna af denna förlamande
medvetenhet, och det fordras ofta yttre medel för att aflyfta
något af medvetenhetens tyngd. Hvilken härlig känsla erfar
man icke, då man får se en sluten, inåtvänd person en gång
flamma upp, afkasta sin vanliga mask och glömmande sig sjelf
för något annat, tala eller handla ut ur sitt hjertas fullhet.
För att få se något sådant kunde man gerna taga ett godt
kok stryk, bara ingen vet om det, för att tala med Levin
i Tolstoys bok Anna Karenina. Hvarför blifva menniskor så
trefliga, då de fått litet vin i kroppen? Jo, de handla på
grundlag af sin innersta natur, sitt innersta väsen. Deras egna känslor
få tala. De glömma af att tala för sitt auditorium; och hur
mycket menniskorna än vilja höra sina egna tankar i andras
mun, så fins det bra ofta inuti de flesta en friskhet, som sätter
dem i stånd att glädjas åt andras naturlighet. Hvad är det,
som göra barn så tilldragande? Helt säkert deras stora
omedelbarhet och deras brist på medvetenhet. De rigtiga barnen
hafva icke så klart för sig hvad andra tänka om och fordra af
dem. Det gifves icke inom dem en sådan massa olika slags
motiv, som knuffas och bråka att komma fram; utan deras
yttre intryck blifva mera omedelbart bestämmande på deras
handlingar, och detta utan att deras handlingar behöfva vara
illa afpassade efter deras syften. Hela barnets lif är en enda
glad, omedveten lek. Det närliggande motivet blir bestämmande,
men då andra sörja för barnet, medför detta icke så stora li-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 16:07:58 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/revyilos/1886/0060.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free