Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Man kan väl ifrågasätta, huruvida icke vära nuvarande
skol-kurser utan större olägenheter radikalt skulle kunna
beskäras. Hur många av oss vuxna skulle nu 15—20 är efter
avslutad skolgång kunna klara av de problem, som enbart
detta uppslag ur räknebok för realskolan innehåller?
upp tanken på förbättringar, eller skall man envetet sträva
vidare? Svenska folket kan nog trots allt vara lugnt; reformer
av detta slag gå ej att genomföra i en handvändning, utan först
sedan det berättigade i reformkraven genomsyrat hela vårt folk.
Men den dagen kommer så säkert som aldrig det!
»Arbete befordrar hälsa och välstånd samt hindrar många
tillfällen till synd» är ett gammalt talesätt, vilket ej får givas
allmängiltighet, ehuru det innehåller mycken sanning. Vid
diskussion med en äldre generation om skolfrågor, får man ofta
till svar, att litet arbete sannerligen ej kan skada de unga och
att »i vår barndom fick vi minnsann arbeta och gno, och inte
blevo vi sämre eller sjukare för det». »Man måste i tid lära sig
att arbeta, annars blir det aldrig folk av en», är ett annat ej
sällsynt svar. Det måste dock präntas i reformmotståndarna,
att man, om man önskar vissa förändringar i skolarbetet, inte
alls behöver hava för avsikt — och säkerligen ej heller har det —
att fostra barnen till dagdrivartyper utan känsla för arbetets
värde, glädje och nödvändighet. Men, det finnes ett ord i vårt
213
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
