Note: This work was first published in 1967, less than 70 years ago. Jan Myrdal died in 2020, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kvinnor - Li Kuei-ying, kvinnopionjären, 32 år
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
inte tillhörde familjen.
Efter det att jag gått in i partiet studerade jag
partiprogrammet, artikelserien »Hur tjänar en partimedlem folket?», kamrat
Liu Shao-chis »Hur bli en god kommunist», vårt partis historia och
olika artiklar i aktuella frågor. Vi studerade tillsammans i
partiföreningen och efter studierna hade vi diskussioner. Dessutom
idkade vi självstudier. Nu tyckte jag att allting blev klarare och mer
lättförståeligt. Jag blev mycket säkrare i mitt arbete. Efter det att
jag studerat frågorna kunde jag förstå de stora sammanhangen. Om
jag gör några fel så kommer kamraterna till mig och talar om för
mig och hjälper mig tillrätta igen.
1958 bildade vi Liu Ling Folkkommun. Den var ändå större än
det högre jordbrukskooperativet. Den omfattade hela vårt hsiang.
Vi hade bara en kort diskussion innan vi gick med. De flesta var
övertygade från början men några sade som Kao Kuei-fang:
»Varför ställa till med så mycket besvär? Varför hålla på att ändra
allting hela tiden? Det går bra som det går. Jag tycker det är fel att
bara ändra och ändra.» Men Wang Yü-lan svarade: »Det Kao
Kuei-fang säger är inte riktigt. Hon tänker inte på att
produktionen ständigt måste öka om vi skall få det bättre. Folkkommunen
ger större möjligheter för ackumulation. Vi kan genomföra mer
kapitalkrävande nybyggnadsarbeten och vi kan få en bättre ordnad
socialvård. Vi måste hela tiden hålla målet i sikte. Om vi är på
väg in mot Yenan kan vi inte stanna i Sjumilabyn och slå oss till
ro där.» Diskussionen var mycket kort. Några större förändringar
i vårt arbete betydde folkkommunens genomförande inte. Det var
mest det att den gav oss möjlighet att göra oss av med en del
avlönade tjänstemän som förut suttit i hsiangförvaltningen och som
nu inte behövdes längre när vi skötte förvaltningen själva.
Dessutom fick vi möjligheter att genomföra kapitalkrävande arbeten och
vi upprättade ett ordentligt system för arbetsbyte mellan
brigaderna. Vi hade hört talas om att det förekom fri mat och annat
fritt i olika delar av landet men det tyckte vi inte lät riktigt. I varje
fall passade detta inte för oss i norra Shensi. Här beslöt vi oss för
att inte ens ta upp frågan till diskussion. Den sattes aldrig upp på
dagordningen för något möte.
Vintern 1958—1959 genomförde vi stora bevattningsarbeten. Vi
byggde terrassfält och detta kunde vi göra därför att vi inom
folkkommunen upprättat arbetsbyte mellan brigaderna. Torkan blev
svår år 1959. Vi fick föra en hård kamp mot naturen. Men skörden
år 1959 blev inte alls dålig och detta styrkte medlemmarna i deras
tro på att folkkommunen var den riktiga formen. Utan
folkkommunen hade vi inte klarat torkan.
197
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
