Note: This work was first published in 1967, less than 70 years ago. Jan Myrdal died in 2020, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Partiet - Li Yiu-hua, Gamle Sekreteraren, 57 år
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Redan i oktober månad 1940 började ganbus komma till oss och
tala om att fienden skulle angripa. Sedan talades allt mer och mer
om Hu Tsung-nans angrepp. Ganbus sade att vi skulle gömma
undan vår spannmål så att vi hade den kvar när fienden åter dragit
sig undan och så att den inte skulle komma dem tillgodo. Men jag
tänkte: »Yenan är ju Centralkommitténs huvudkvarter. Hur kan
den staden överges? Och hur skall Centralkommittén kunna
komma tillbaka efter det att den flytt?»
I januari 1947 kom en regeringsrepresentant till byn för att
verkligen få oss att gömma undan allting. Propagandan satte nu in hårt.
Ganbus sade att Mao sagt att fienden skulle komma att ta Yenan
och inte bara staden utan också hela den omgivande landsbygden.
Ja, hela gränsregionen skulle falla för fienden. Mao skulle också ha
sagt att om vi ville förlora Yenan skulle vi försvara det. Mao skulle
vidare ha sagt att Hu Tsung-nan skulle sitta i Yenan sju eller åtta
månader eller högst ett år. Jag tänkte att dessa propagandister
måste ha hört fel. Detta kunde inte vara sant. Centralkommittén
och ordförande Mao satt i Yenan sedan många år. Varför ville då
Centralkommittén fly inför fienden?
Jordbrukarna var inte så omsorgsfulla med att gömma undan
spannmålen. Det som blev gömt blev gömt endast genom
regeringsrepresentanternas stränga övervakning. I februari sade
propagan-disterna: »Var inte rädda. Ni klarar av fienden. Ändra blott icke
ert hjärtelag.» Sedan drog de bort och de våra marscherade mot
norr. Jag hade sänt mina barn till Ansai, det var bara jag och min
hustru kvar. Vissa familjer som var från Michi och Hengshan
återvände till sin hembygd, däribland tre av familjerna i vårt
arbetsbyteslag. Men då vi ingen jord hade däruppe stannade vi kvar.
Södra Distriktets Försäljnings- och Konsumentkooperatoin hade
800 mulor. De lastade dem fulla och drog bort mot Wayapo. Nu
började jordbrukarna gräva ner sin spannmål och när fienden
marscherade in hade vi gått upp i bergen.
Vi levde i en liten by och när fienden kom så var de tusentals
och åter tusentals soldater. De tågade in och sopade ren dalarna
och sidodalarna och bergen. Det var ett par hushåll här i byn som
trodde att kommunisterna hade förlorat för alltid. De skyndade sig
att erbjuda KMT-trupperna kokande vatten och ville visa dem
vägen in till Yenan stad. De hade så imponerats av KMT:s goda
vapen att de helt gick över till dem. Det var Li Hsiu-tang och Tuan
Fu-yin. Efter vår seger omskolade vi dem och nu behandlas de med
vänlighet.
KMT började sin gamla propaganda om att kommunisterna var
dåliga och KMT ville rädda oss jordbrukare ur deras grepp. Men
300
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
