28 lemnade han mig till genomläsning ett litet häfte verser, det finnes ännu i behåll. (Sommaren 1828 torde han skrifvit »Färd från Åbo». Detta häfte är märkt N:o 2 och sednare har jag funnit att det häfte deri dessa stycken m. fl. finnas, ej kan vara det jag fick i Pargas, utan att jag emottog detta först i H:fors, skall framdeles framsöka och uppteckna de i Pargas häftet befintliga.) Deri finnas intagna, »Wilhelm och Hanna, Idyll.» Vid en väns död, 1 Det ädlas seger och under titteln »stycken i folksångens maner», Ojan Paavo, Flickan knyter i Johanne natten, Till en källa talte gossen. Dottren sade till sin gamla moder. Edvard talade till morgonstjernan. Gossen sade till sin flicka. Till en bondes koja kom en krigsman. Tröst. Färd från Åbo. Hvad jag är säll. Flickans klagan. Fågelboet vid landsvägen 2 Ett af Runebergs nöjen hade under sommarn på prästgården varit att med snara fånga domherrar i stora rönnen på gården, liksom ock på hvarjehanda sätt taga småfågel. Jag hade stundom förebrått honom hans grymhet mot de små djuren. Nu förekom i Flyttfåglarna orden: der 3 glädjen behöfver blott Majdagens brand och natten som söfver med rosende hand de späda i bland. Med ett litet blad postpapper anbragt så att den betäckte orden »natten» och »rosende», hade jag snart dolt de orden och skref nu i stället orden »auctor» och »snaran», så att versen blef: och auctor, som söfver med snaran i hand, de späda i bland, Då jag återlemnade boken pekade jag litet frågande på detta ställe, och Rbg tittade dit. Lustigt var att se hans förbluffelse härvid, innan han kom underfund med hvilket underslef som bedrifvits. Samma höst skref han gratulation på sin födelsedag der jorden solen månen och stjernor ängen och skogen, uppvakta Magistern med sina gratulationer. Äfven detta stycke finnes i behåll. En parodi öfver några sånger af Frithiofs saga fanns ock denna tid 1 Flyttfåglarna. 2 hvilka således alla äro före denna tid skrifna. 3 hjertat