86 dem i brasan, börjat ånyo och innan han flyttade derifrån, haft Elgskyttarne fullfärdiga i sitt nuvarande skick. Att härvid något missförstånd ägt rum är säkert, möjligen uppkommit genom omnämnande af att han här fullständigt skref grafven i Perho. Hela vår vistelse i Laguses hus, fortfor endast några veckor. Då han derunder skref Grafven i Perho, så öfverensstämmer föga med hans sätt att författa, det att han nu skulle hållit en sådan parforce ridt med sin pegas att han ännu dertill medhunnit hela »Elgskyttarne». Dertill kommer att han, åtminstone mig veterligen, alldrig brände något hvad han skrifvit, ja t. o. m. förebrådde mig, då han fann mig i en misströstans stund i begrepp att kasta i brasan hvad jag dittils hade skrifvit, sägande: »Vill du göra mig sorg». »Vill du vara en andelig sjelfspilling». Då han så yttrade sig t. o. m. om mitt lappri, huru kan man då tro honom hafva velat bränna något af sina egna stycken? Men dessutom skulle han förstört hela fyra sånger på en gång, så hade han visserligen, derom är jag fullt öfvertygad, också för mig omtalat att han så hade gjort, och en så märkelig sak skulle jag sannerligen icke hafva glömt ens under årens lopp. Dertill kommer att enligt Strömborg, han sjelf uttryckligen sagt sig icke hafva förstört de tvenne först skrifna sångerna, endast icke tagit vara på dem. Något missförstånd måste jag derföre antaga hafva ägt rum i denna sak. 1 I morgonbladet, 2 under den tid Rbg redigerade det, infördes vanligen snart alla smärre stycken, och de större trycktes vanligen snart efter deras slutförande, »Elgskyttarnes barnsöl», så benämndt af Runeberg, firades en glad afton i vårt dåvarande lilla hem vid Mariegatan, till3 föga fromma för min stora knäckebrödsdeg, som jag just hade under händer. Troligt synes mig att Runeberg då han skref Elgskyttarne ännu icke sjelf kommit till fullt medvetande om den objektivitet med hvilken han behandlade sitt ämne, 4 Detta var 5 troligen mera ett arf från de gamle, än då ännu vid några och tjugu års ålder skulle hafva fullt genomtänkts af honom sjelf. (att han sjelf ju längre han lefde alt mer skattade 1 Att noggrant uppgifva hvad Runeberg [verbet utelämnat] just under dessa de första åren i H:fors, kan jag icke nu, möjligen kan något härom småningom dock utredas. Fruktar dock att ej mycket häri låter sig göra, emedan man vid den tiden icke tänkte sig ett sådant tidfästande som något som kunde komma ifråga. 2 sedan Rbg började redigera det 3 mehn 4 eller rättare sagt att han då ännu icke derom i sitt inre resonerade om det sanna och rätta af att icke få budena som beskrifvare och förklarare af hvad som föregår, utan att låta alt lefva och framstå genom sig sjelf. 5 då ännu