99 lyckan af att så äga hans förtroende i alt, utom hvad 1 naturligtvis andras förtroenden och hvad som gällde tjensten. Men med min noggranna kännedom af hans lynne, kunde jag nog ändå märka när något var på tok. Också kunde väl något uttryck föranledas af händelser för dagen. När i ny skolordning fanns införd rättigheten att från läroverk2 skilja elever, yttrade Runeberg flere gånger belåtenhet öfver de förändringar som härutinnan gjorts, och sade att det hädanefter för lärarne ej skulle bli svårt att upprätthålla disciplinen. Sjelf var han väl då redan, om jag rätt minnes, skild från tjensten. Med nöje talade han deremot 3 om egna och andras pojkstreck från skolåren deribland äfven månget puts och skälmstycke mot lärarne, men alldrig, såvidt jag kan minnas berättade han 4 om af honom begånget trots eller olydnad mot 5 en sådan, och minst med något slags gillande deraf, ehuruväl han kunde dels med ogillande, dels skämtande, med ord afmåla en eller annan af fordna lärare. Också från det af Runeberg och Öhman här stiftade progymnasium, liksom från privat lyceum 6 i Helsingfors, berättade han stundom något äfventyr. Tvenne sådana må jag här nämna: En gosse som 7 under terminen gick i dansskola, kunde sällan sina lexor. »Du lär gå i dansskola, hör jag», sporde Rbg. Ja, så var fallet. »Att du icke kan dina lexor har jag nogsamt sett, men kan du då helst dansa?Ettdera måste du då åtminstone lära dig», icke får du slarfva med alt. Visa nu då huruvida du helst lärt dig dansa, då du ej kan dina lexor.» Gossen måste nu frampå golfvet för att visa prof på sin förmåga i danskonsten, men huruvida balletten verkligen utfördes eller om han fick befrielse, erinrar jag mig icke. Emellan båda rummen i progymnasium fanns en dörr med glasruta på. Om glaset söndrats eller eljest stod öppet mins jag ej. En gosse hade ur inre rummet genom det fönstret spottat på skolbordet. Han ursäktade sig naturligtvis med att så skedt oförvarandes, då meningen varit att 8 hitta i knuten invid. Runeberg ställde gossen i en vrå att spotta till måls under stort fnissande af kamraterna »på det att det ej en annan gång må hända dig att hitta lika oskickligt.» Sedan detta var nedskrifvet fann jag i pedagogisk tidskrift en hans tjenst angick och på längre eller kortare tid, ja för alltid äfven för mig med bifall lärare kunde han tillika spotta EESSEE.