144 så mycket att gifva, att han väl kunde tillåta mig att ock någongång få göra menniskor ett nöje, genom gåfvan af det enda jag ägde, nemligen mina blommor. Också vid Östra Finlands berättelse om en af någon tjenare sönderslagen tallrik hvaröfver jag skulle brummat, och Rbg svarat att det ju ej gjorde ondt i tallriken finner jag mig litet förundrad.1 I parenthes må jag nämna att af den service som begagnats i vårt hus, när vi haft gäster, är tills dato ännu ingen tallrik sönderslagen (alt så tyckes omöjligt att jag deröfver kunnat knottra,) 2 Första gången jag hörde uttrycket att det ju ej gjort det sönderslagna ondt, torde varit en gång då det gällde en hel bricka med glas och porsliner, ehuru visserligen infallet på skämt också sednare af en eller annan upprepades. Första gången då Rbg gjorde den reflexionen, torde varit då svåger J. J. Tengström i sitt hem förtretades öfver något som söndrats. Då nu Runeberg med högsta allvar utlade om huru det dock vore en lycka att ju det sönderslagna ingen smärta kände af att krossas, så torde väl Tengströms filosofi funnit sig lika träffad, som vid ett annat infall af Runeberg. Tengström och han hade nemligen då gjort förlust på en gemensamt ingången borgen. Tengström hade harmset yttrat något om slarfvar som man nödgas betala för, och så förbluffade Runeberg honom med att säga högst allversamt att man ju dock derigenom hade en stor förnöjelse. »Huru så», frågade Tengström förvånad. »Jo, skulle man ej nödgas betala för slarfvar, så skulle man ju icke hafva nöjet att märka att man sjelf är ordentlig karl.» 2 En skämtvers af Runeberg 3 den han 4 gjorde en afton för 5 många år sedan må här få ett rum. Runeberg, 6 (ett fruntimmer af våra närmaste bekanta) och jag suto språkande och något skämtades om huru lätt han alltid haft för att flamma, än för en, än för en annan. Ett ögonblick satt han tyst, men började sedan med den mest skälmaktiga och odygdiga min uppläsa följande just improviserade vers: Älskat har jag många, många, Än en ful och*än en skön, Mörka, ljusa, korta, långa Ack hvad blef min lön? 1 Af den service 2 hvaremot om ödet att krossas drabbat en simplare, jag väl föga skulle laggt det på sinnet. 3 lag 4 skref 5 några och 6 fru Thilda Sirén