238 S. 21, r. 33. Kalendern Svea 1878 (s. 223) i en artikel om Runeberg signerad Axel Krook. S. 23, r. 6. Midsommarfesten tr. av W. Söderhjelm i Förh. o. Upps. 24: »Runebergs episka fragment Midsommarfesten.» — Om Vargen se bl. a. C. G. Estlander, En skolpojksdikt av Runeberg (C. G. Estlander, Skrifter I) och Sven Rinman, Runebergs »Vargen» i HLS 11. S. 24, r. 8. Äldsta dottern Carolina Prytz jämte barnen Hanna, Maria, Hedda och Lotta i åldern 12—6 år. Fru Hedd’ Lovisa af Tengström, f. Caloander, änka efter akademiadjunkten Karl af Tengström med tre barn i åldern 9—5 år. Sofia Magdalena Tengström och J. J. Tengström jämte deras 4-årige son Robert och 1-åriga dotter Sofi, jur.prof. W. G. Lagus med sin hustru Hedvig Maria och deras sju barn i åldern 10—1 år. S. 25, r 15 Arnell, Lars, skriftställare, ämbetsman, 1781—1856. Var till en början militär (överstelöjtnant i armén, avsked 1813), men blev sedan landshövding i resp Jämtlands (1817) och Hallands (1818) län samt 1824 statssekreterare i krigsexpeditionen. Arnell hade en lysande begåvning och ansågs som en mycket skicklig ämbetsman samt stod i stor personlig gunst hos Karl XIV Johan. Genom slöseri och spel råkade A. i procentarhänder och skulderna blevo så stora, att konungen inte kunde fullfölja sin önskan att hjälpa, utan måste låta honom falla. A. tog avsked, rymde ur landet, återvände på lejd och dömdes till 2 års fästning som vårdslös gäldenär. Han överflyttade till Finland och gjorde sig känd som framstående översättare av bl.a. W. Scotts »Sjöfröken» och Thomas Moores »Lalla Rookh» samt av ett flertal prosaarbeten (W. Scott, W. Irving, Chateaubriand, Th. Moore, de Vigny). Finländsk medborgare 1830. Utgav Åbo Underrättelser 1830— 39. Förtjänstfull sekreterare i Finska hushållningssällskapet 1832—54. Upprättade Mustiala lantbruksinstitut, lade grunden till ett ordnat veterinärväsen i Finland, införde en rationell linodling och anordnade 1847 det första lantbruksmötet i Finland. Stod högt i anseende och var påtänkt till en plats i senaten, men det omöjliggjordes genom upptäckten av en kassabalans och han måste ta avsked från sekretariatet. — Nord. fam.bok, sp. 141 f. S. 26, r. 16. Öhlenschläger, A. G., dansk skald, 1779—1850. S 26, r. 37. Kellgren, Johan Henrik, 1751—1795. S. 27, r. 10. Prof. M. G. Schybergson skriver (Fi. biogr. handbok, sp. 1436 f.), att Carl Erik Mannerheims fina bildning och mångsidiga erfarenhet inflytelserikt gjorde sig gällande vid grundläggandet av Finlands nya statsskick åren 1808—09. Som ordf. i deputationen till Petersburg hösten 1808 vidhöll han med takt och urskillning synpunkten att deputationen icke hade befogenhet att rådslå och besluta på finska folkets vägnar och att en allmän finsk lantdag omedelbart borde sammankallas och har härigenom förvärvat eftervärldens erkännande. Vid Borgå lantdag, där adeln uttalade sin aktning och förbindelse med anledning av deputationens fosterländska handlingssätt, vidhöll han den varsamma och fasta hållning han som deputationens ordförande hade iakttagit. På förslag av adeln, borgare- och bondeståndet kallades han efter lantdagens slut till ledamot av regeringskonseljens ekonomidepartement samt till chef för dess kansliexpedition. Såsom sådan medverkade han till de åtgärder som ledde till grundläggandet av Finlands bank. Se vidare a.a. Om Jakob Tengströms hållning under början av 1808—09 års krig skriver samme historiker, att den icke framstår i fullt klar dager till följd bl. a. av att han i juni 1808 brände upp den politiska korrespondens han fört under kriget. Han var föremål för mycken uppmärksamhet från de ryska myndigheternas sida och visade dem ett tillmötesgående, som av många samtida ogillades. Tengströms handlingssätt var »opportunistiskt»,