Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
samlade hastigt, med Sigrids tillhjelp, en korg
med silfverkannor och dylikt, hvilket Sigrid med
Elsas bistånd tömde uti källargropen under
stug-golfvet, der en mängd vatten samlats.
"Skäms ni inte, era pjextossare, som så der
stöfla in till hederligt folk", skrek fru Metta i
detsamma åt några inträdande bönder. "Vet du inte
Jöns, att ha bättre vördnad för din nabo fru?
Ah skilms din långa slyngel, har du gett dig ihop
med det der följet, och står med skinnkarpusen
på hufvut inför mig. Mössan af på fläcken, Jöns”.
Jöns hade stormande och stormodigt inträdt,
men blef så häpen när fru Metta, alldeles med
sin vanliga öfverlägsna ton, tilltalade honom, att
han halft förlägen strök mössan af hufvudet och
ej rätt visste hvad han skulle företaga sig.
Enevald hade trängt sig in jemte bönderna
och stod, äfven han, ett ögonblick helt förvånad
öfver fru Mettas courage, men i detsamma
varsnade han Sigrid, som bäfvande smög sig så nära
hon kunde till sin mor. Till henne hviskade han
sagta: "Följ mig, jungfru, jag vill försöka att föra
er härifrån". Då hon ännu qvarstod invid fru Metta
sade han: "Jag är Enevald Fincke. Dröj icke
jungfru, följ mig”.
"Jag kan ej”, svarade Siri lika sakta, "min mor".
"Har för ögonblicket ingen fara, jag skall
hemta henne, så snart ni är i säkerhet". Han tog
henne i handen och förde henne genom en liten
dörr ut i ett rum invid, dit ännu ingen inträdt.
Der kastade han öfver henne bondrocken och den
ludna mössan, hvars öronlappar han bad henne
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
