Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
gång. Du vet, att vi lofvat att ge hvarandra
förtroende af allt vigtigt i vårt lif, och att vi alltid
skola lita på hvarandra. Nu måste dm derföre
vara min fortrogna, i det hvaråt jag egnat mitt
lif. Hebla, åt dig, min bästa vän, vill jag betro
att förvara mitt heligaste. Ser du, den här lilla
guldmedaljongen iick jag af far på min femtonde
födelsedag. Den är liten, deri låg blott en
valknut af hans hår. Nu förvarar den yttermera en
helig skatt, en droppe af hans blod. Hebla! du
skall gömma den åt mig.”
Hebla ryste, men emottog medaljongen och
sade: ”efter du så vill, Weli. Måtte jag blott rätt
kunna vårda den. Hvarföre behåller du den icke
sjelf?"
”Jag vet ej hvart jag kommer att kastas
omkring, den kunde förloras. Jag vill icke eller nöta
ut dens styrka, med att dagligen se den. Dock,
du måste veta min hemlighet, men tyst som
graf-ven. Icke ens mor får veta den. Den bor djupt
här inne i mitt bröst. Hebla, jag har gjort ett
löfte, jag har svurit en ed. Jag har bundit mig
för hela mitt lif vid ett löfte. Det blir nu mitt
mål, mitt lif!”
Hebla blickade ’förvånad på gossen. rHvad
menar du, Weli, du skrämmer mig."
”Se, i denna gömmes, som jag sagt dig, en
droppe af min fars blod; jag har svurit på den,
heligt har jag svurit, att hämnas på min fars
mördare. Jag är blott en gosse nu, men om få år
är jag man, och jag skall hämnas! Kan jag icke
hämnas på honom, som mördade min far, så lef-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
