Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sandvikens Jernverks-Aktiebolag
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Sedan dess har Sandviken år efter år allt mer utvidgats tills det
slutligen fått den betydelse, det nu har.
Bruket är som bekant beläget i Högbo socken af Gefleborgs län,
invid Gefle—Dala jernväg, 23 km. från Gefle och 15 km. från Storvik.
Gången af dess anläggning och utveckling är i korthet denna.
Den 15 mars 1862 börjades anläggningen med skogsfälling o. d. Så
småningom uppstod ett helt samhälle der ute i ödemarken. År 1869,
eller året efter det att nya bolaget blifvit bildadt, tillverkades vid
Sandviken redan 77,604 centner stålgöt och 22,921 centner smidt eller valsadt stål och
jern och t882 uppgick motsvarande slags tillverkning till 212,564 och 224,852
centner. Stålgötstillverkningen var således sistnämnda år nära 3 gånger så
stor som 1869, men så utgjordes också år 1883 den fasta arbetarepersonalen
af 657 man mot 123 man år 1869. Sistnämnda år förbrukade man 22,259
läster träkol och 35,136 centner stenkol,- 1882 43,-148 läster träkol och
376,339 centner stenkol.
Utvecklingen hade ock under dessa brukets första decennier varit väldig.
1883 fans der 2 väldiga masugnar, 4 bessemerugnar med tillhörande biåsverk,
10 ånghammare af olika dimensioner, från knipphammare till en 360 centner
tung grofhammare, 1 räckverk, 1 hjulringsvalsverk, 2 finvalsverk, 1 tråddrageri
och 2 universalvalsverk samt 14 vällugnar. Verken drefvos då dels med
ångkraft från 14 ångpannor för till sammans 1000 hästars kraft, dels medelst 9
turbiner med till sammans 876 hästars kraft. Vattnet till turbinerna erhölls
genom den stora från Jädra-ån till Sandviken byggda kanalen.
Under de år som sedan följt har utvecklingen varit än mer storartad. Bruket
har nu 3 masugnar, 4 bessemerugnar, 13 ånghammare, hvaraf en med .en fallande
vigt af 15,000 kg och 4 af 5,000 kg. 10 valsverk, nämligen 1 götvalsverk, 1
hjulringsvalsverk, 1 trådvalsverk, 3 universalvalsverk, 3 ’rörvalsverk och 1
finvalsverk för verktygsstål, tråddrageri och kallvals verk, der det valsas till det
finaste urfjederstål, samt verkstäder för härdning och polering af tråd och
kall-valsadt stål, sågbladsfabrik samt fabrik för öfverklädda klädningsfjädrar.
Driikraften fås nu dels genom 7 turbiner om tillsammans 700
hästkrafter och dels genom 28 ångpannor, hvilka drifva verkets 13 ånghammare och
34 ångmaskiner med en sammanlagd kraft af 3,900 hästkrafter. Det bränsle,
som åtgår till driften, utgöres nu af 30,000 tons stenkol och till smältning i
masugnarne 86,000 läster träkol.
Arbetarebefolkningen uppgick 1883 till 2,147 personer med arbetarnes
hustrur och barn, deraf 400 barn i skolåldern.
Nu är arbetareantalet 1,500 man och hela samhällets befolkning med
arbetarnes familjer samt handlande och handtverkare uppgår till 4500 personer.
Bruket har för denna stora arbetarebefolkning en hel stad af reguliert
byggda och med planteringar omgifna arbetarebostäder, i hvilka bo cirka
3,600 personer. Vattenledning för hushållsbehof finnes taget från den genom
bruket gående grusåsen som lemnar ett ypperligt grundvatten.
Äfven i öfrigt är på allt sätt sörjdt för arbetarnes bästa. Ett större
varmbadhus, der 150 man i timmen kunna erhålla badstubad, är under
uppförande. Egen kyrka med park finnes samt sjukhus, läkare och apotek.
Bruket bekostar vidare skolunderviåningen samt har 4 skolhus och 12
lärare och lärarinnor.
Sjuk- och begrafningskassa, samt pensionsinrättning för arbetarne finnes
äfven. De kontanta arbetslöner, som utbetalas, uppgå månatligen till ej mindre
än cirka 120,000 kronor.
Den man, som genom sin framsynthet och energi åstadkommit allt detta,
Göran Fredrik Göransson, föddes den 20 januari 1819. Han är alltså redan
en gammal man. Det oaktadt egnar han dock oafbrutet sina krafter åt
bolagets affärer som ordförande i dess styrelse, samt tillbringar hela sin tid på
dess kontor. Jemte honom är numera dess styresman hans son Henrik
Göransson. Han föddes 1843, erhöll dels hemma och dels i utlandet i skolor
och på kontor en grundlig köpmannabildning samt hemkom till Sandviken 1863.
När Sandvikens bolag 1868 ombildades, ingick han som stor delegare i
bolaget invaldes i styrelsen och har sedan dess odeladt egnat sina krafter åt
det stora fosterländska företaget.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
